dammtuss

Palmer byttes mot enbuskar och kalmark. Från 30 grader till 10. Sol byttes mot köld, vind och regn. Kontrastrerna var enorma. I ösregn irrade jag och far omkring på fjället i hopp om att hitta dom andra. Lyckades inte och vi var tvungna att slå läger. Att slå upp ett tält i ösregn och hålla allt tort är svårare en man tror. No one would like to be in my wellingtons then. Nästa dag var vädret bättre. Men hade en jobbig flygplanssjuka som gjorde vandringen svår. Hittade senare alla andra. Dom är som min familj. Man känner alla så bra och efter fjällvandrigen känns det alltid tomt. 
Fick en och en halv fisk( en begravdes och en hoppade tillbaka i sjön.)Biggis fick massor med fisk som vi åt så det gjorde inget att båda mina två gick förlorade.

Det är alla fall skönt att vara hemma nu och slippa knäckebrödet, gröten och kylan. Som vanligt är hjärnan söndertänkt efter en vandring och jag har filosoferat över det mesta. 

jobba imorgon vill inte vill inte vill inte! Allt är bara svårt nu för jag har inte ngt mål i livet längre!