I förortsdjungeln
Böcker med små bokstäver
och stora tankar gör mig yr.
Är det vad bin kan känna vid randen
av en blommig utsirad bägare,
bräddfylld med vatten?
Dagisfröken på heltid, inte vant mig ännu. Jag har de sötaste barnen på min avdelning i alla fall.
Men man blir trött av mitt arbete. Om jag inte hade åkt på träning direkt efter ja kommit hem skulle jag somna direkt.
Dagens stora händelse var gräsklipparen. Doglas blev rädd och ville sitta i mitt knä. Ajust jah Doglas är "the strange boy" som jag ska hålla koll på. Han har bott på ett dåligt barnhem i vietnam och har inte lärt sig prata ännu. Han kommunicerar bara med grimarser. Denna uppgift skulle kunna ses som enkel då Doglas är nöjd med det mesta. Svårigheterna kommer när man vänder ryggen till och han helt plötsligt är borta. Doglas har alltså vandrat iväg på ett eget litet äventyr. Det är då man blir lite rädd eftersom jag har ansvar för att han inte ska komma bort eller göra illa sig.
Vid lunch fylldes köket med ris. Golvet, bordet överallt. Jag satt vid Anders bord (dagisfröken som är Kajsa Bergqvist halvbror vilket han inte är sen att skryta med) På min halvtimmas lunchrast satt jag i personalrummet och lyssnade på vad personalen berättade om hur barn tror att barn blir till. Det var ganska roande.
När kommer berg och dalbanan gå neråt? Har jag slutat deppa förevigt? Allting verkar så självklart det finns ju bara lycka.
Jag vill dansa mig yr.
Att borsta tänderna är viktigt för annars kommer tandtrollen!
och stora tankar gör mig yr.
Är det vad bin kan känna vid randen
av en blommig utsirad bägare,
bräddfylld med vatten?
Dagisfröken på heltid, inte vant mig ännu. Jag har de sötaste barnen på min avdelning i alla fall.
Men man blir trött av mitt arbete. Om jag inte hade åkt på träning direkt efter ja kommit hem skulle jag somna direkt.
Dagens stora händelse var gräsklipparen. Doglas blev rädd och ville sitta i mitt knä. Ajust jah Doglas är "the strange boy" som jag ska hålla koll på. Han har bott på ett dåligt barnhem i vietnam och har inte lärt sig prata ännu. Han kommunicerar bara med grimarser. Denna uppgift skulle kunna ses som enkel då Doglas är nöjd med det mesta. Svårigheterna kommer när man vänder ryggen till och han helt plötsligt är borta. Doglas har alltså vandrat iväg på ett eget litet äventyr. Det är då man blir lite rädd eftersom jag har ansvar för att han inte ska komma bort eller göra illa sig.
Vid lunch fylldes köket med ris. Golvet, bordet överallt. Jag satt vid Anders bord (dagisfröken som är Kajsa Bergqvist halvbror vilket han inte är sen att skryta med) På min halvtimmas lunchrast satt jag i personalrummet och lyssnade på vad personalen berättade om hur barn tror att barn blir till. Det var ganska roande.
När kommer berg och dalbanan gå neråt? Har jag slutat deppa förevigt? Allting verkar så självklart det finns ju bara lycka.
Jag vill dansa mig yr.
Att borsta tänderna är viktigt för annars kommer tandtrollen!
Kommentarer
Postat av: Dolly
Tycker jag med. Men du du du, följ med mig och fluffarna på bio på lördag? :)
Postat av: annaa
wheey sofia är också dagisfröken på heltid:D jag me ju! coolt=)
Trackback