dammtuss

 Jaha saknar väll Grekland då. Tillbaks där jag började på Munters där jag inte har något att göra exakt så som det var i början, hoppas det ändras. Det är som att livet börjar 16.30 varje dag. Fast då är man rätt trött, konstigt eftersom man suttigt still en hel dag. Igår var jag på den mäktigaste våningen bland cheferna som har 2 meters runda fönster och jobbar i en u båt. Stämmningen däruppe e helt annorlunda så fort jag snörvlande och hostande klev in på planet 5 i min skrikröda tröja blev allt så allvarligt. Jag kände liksom i luften att där finns dom viktiga människorna som styr företaget i hela världen. Jag tror jag får fortsätta jobba där eller steffe sa ngt om det men som sagt vi talar inte riktigt samma språk. 
 
Idag sprack det, jag kunde inte hålla mig från att köpa matkuponger. Efter att i 2 dagar ätit lunch med 3 gubbar som inte sagt ett ljud kände jag att jag hade lite social brist så jag åt alltså med steffe och gud.

Kanske till stugan på landet i helgen. Det är väldigt sorgligt att vara där för vi river ut gamla minnen från morfars hus. Tanken på att jag aldrig mer kommer vara i det huset i framtiden är mörk. Jag minns så mkt bra därifrån, mormors vofflor, Tekvällen i köket när det spöregnade och Anna greta berättade spökhistorier viktors och mina vilda tigerlekar i mormor och morfars sovrum (oj misstolka mig absolut inte!) Allt! När mamma frågade om det är några av dom gamla sakerna som jag vil ha är allt bara överväldigande kan inte ta något förutom ett litet packet med gengaständstickor. 

Johan ska nog kanske med i helgen så ska vi fiska kräftor. Jag har verkligen funderat mycket över varför jag gillar honom men jag kan inte komma på, jag bara gör det väldigt mkt av ngn oförklarlig anledning. Allt med oss är olika.