dammtuss

Denna helg har gått så fort. Har haft fullt upp hela tiden. Jag orkar inte vara så poetisk idag som jag var sist.

På lördagen var jag på modevisning, det var häftigt. Jessica gjorde succé! Sen var jag med Johan, Hannah, Sophie och Jessica på kvällen. Mycket trevligt. Tiden gick fort och vi pratade hela kvällen. Vi åt rispasta till middag. Lite speciellt men det funkar i krig. Jag måste bara tillägga att jag bröt mot lagen i lördags. Jag körde bil utan min riktiga handledare men det gick bra.

Sen spelade ja mot Åkersberga igår. Det är fortfarande så kul att jag inte vet vad. Mkt bättre än förra året. Fast min fot är lite blå och jag missade som vanligt alla målchanser. Dessutom känner jag mig som en sköldpadda när jag ska nicka. Tråkigt att vi förlorade men det gör inget, det är kul att spela.

Som förra söndagen kom jag hem som en död sill och planerade mitt valborgsfirande utförligt. Jag skulle juh få främmande från söder. Inte ett dammkorn fanns i mitt hus. När mina gäster kom hälsade jag dem hjärtligt ihjälkomna och så började vi grilla. Det resulterade i en pytteliten brännskada på tummen som är rätt obetydlig men den känns. Vi fick ingen majbrasa men vi tittade på grillkolen istället.

MIna stökiga gäster kladdade ner min whitboard har jag märkt idag. Orkar inte berätta allt i detalj från igår men för att bara sammanfatta det så åkte vi mkt buss.
Träffade Erik H och jag fick säkert ett sömnpiller i maten/ drickan av någon för jag spenderade stor del av kvällen halvsovandes i en soffa eller i Erik H:s säng medans mina vänner från söder ägnade sig åt att ragga på 89:or och leka konstiga lekar. En hälsning till dom är därför att jag är ledsen att jag inte hittade något roligare ställe i Väsby att vara på men det är inte så lätt. Ni måste veta att jag försökte i alla fall.

Frågan idag är om jag ångrade något som jag gjorde igår eller inte...
Valborg är som vanligt en överskattad måstehakulhelg men jag hade det rätt kul ändå.

Jag har diskat idag dryygt!! Men nu är det gjort. Snart kommer mina föräldrar hem och då kommer jag inte kunna hålla tillbaka leendet.  Jag känner mig verkligen som en 14 åring idag. Så nu har jag erkänt det. Men det finns dom som är värre....