Virrvarr på rosenhill 29

Hela huset ser ut som en labyrint, när jag ska upp på vinden och leta minnen måste jag balansera upp för trappan och klättra över pallen och kartongerna med prylar. Jag måste passa mig så inte bordet som står över lysknappen faller över mig. Dessutom måste jag akta mig så jag inte snubblar på mina 3 storlekar förstora tubsockor som råkar vara de enda strumporna jag har hemma hos mamma och pappa. Flyttar jag på en sak gormar min pappa: Det blir så rörigt när du lägger grejerna sådär! Det är ju redan kaos.
Väl på vinden griper en hiskelig höjdrädsla tag i mig. Jag måste hålla i mig hårt, så hårt att det nästan gör ont. Då går brandlarmet igång och det tjuter. Jag ger upp för ljudet letar sig in i huvudet, sticker i hjärnan och röran på vinden överträffar nästan oredan i huset. minnena får hittas en annan gång.

Vad jag är glad att jag inte bor här. Men det blir fint. Min pappa är mycket bättre än din pappa för han kan bygga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback