Harby
545 H åt fel håll som enligt min syster tar 5 minuter längre tid att åka med än 545V åt rätt håll. Klockan han slå 24.30 innan jag satte mig på bussen och jag hade just pratat om mördare och våldtäcksmän med Jessica.
Om bussen stannar i Harby eller ens Fresta för den delen och ngn av ngn underlig anledning tvingar mig att gå hem därifrån skulle jag inte hitta hem. Jag hittar dessvärre inte i kommunen där jag är uppväxt. Fast det har inte att göra med mitt lokalsinne utan snarare att jag helt enkelt inte varit så mycket i Väsby de senaste 7 åren. Och när jag var pytteliten fanns allt man kunde önska sig på Rosenhillsvägen.
I Harby eller Fresta denna natt, den 8 augusti är det dimma och tomt. Fast bussen åker vidare till Bollstanässkolan och härifrån och hem till mina föräldrar (det jag för tillfället kallar hem) är det en ganska lång bit att gå, speciellt när det är dimma. Bussen går sönder här och vill inte starta.
Chauffören har 5 passagerare. En av dem springer därifrån och ropar Lycka till efter sig. Vi andra sitter kvar. Länge, och busschauffören ber om ursäkt flera gånger även om det inte är hans fel. Han meckar lite och går ut och röker pipa. En tant från skåne muttrar för att sedan ge chauffören en arg blick och svär lite åt honom. Vi går ur bussen, den skånska tanten, två yngre tjejer och jag. Tänk om jag skulle bli tvungen att överleva med den här lilla gruppen. Tänk om allt skulle vara som i filmen Alive och vi skulle bli tvungna att äta upp ngn. Vem skulle vi då äta upp? Fast jag är juh vegetarian sen den 20 juli.
Jag slipper ta det beslutet i och med att en ersättningsbuss kommer efter 30 minuter.
Om bussen stannar i Harby eller ens Fresta för den delen och ngn av ngn underlig anledning tvingar mig att gå hem därifrån skulle jag inte hitta hem. Jag hittar dessvärre inte i kommunen där jag är uppväxt. Fast det har inte att göra med mitt lokalsinne utan snarare att jag helt enkelt inte varit så mycket i Väsby de senaste 7 åren. Och när jag var pytteliten fanns allt man kunde önska sig på Rosenhillsvägen.
I Harby eller Fresta denna natt, den 8 augusti är det dimma och tomt. Fast bussen åker vidare till Bollstanässkolan och härifrån och hem till mina föräldrar (det jag för tillfället kallar hem) är det en ganska lång bit att gå, speciellt när det är dimma. Bussen går sönder här och vill inte starta.
Chauffören har 5 passagerare. En av dem springer därifrån och ropar Lycka till efter sig. Vi andra sitter kvar. Länge, och busschauffören ber om ursäkt flera gånger även om det inte är hans fel. Han meckar lite och går ut och röker pipa. En tant från skåne muttrar för att sedan ge chauffören en arg blick och svär lite åt honom. Vi går ur bussen, den skånska tanten, två yngre tjejer och jag. Tänk om jag skulle bli tvungen att överleva med den här lilla gruppen. Tänk om allt skulle vara som i filmen Alive och vi skulle bli tvungna att äta upp ngn. Vem skulle vi då äta upp? Fast jag är juh vegetarian sen den 20 juli.
Jag slipper ta det beslutet i och med att en ersättningsbuss kommer efter 30 minuter.
Kommentarer
Trackback