dammtuss

Det gamla vanliga, varje fest likadant. Diverse kroppsdelar koppieras, diktatorn sjunger och dansar till schlager för fulla muggar, djupa samtal på udda platser. Du är en väldigt stabil person, jag har alltid gillat dig. Visste du att hon osv..Vin dricks på samma sätt som vatten. De nya på jobbet tvingas så klart in i mathissen.

Melodi: blinka lilla stjärna
Alla nu vi sitter här hyvlat bort vårt konkelbär.                                                                 
Suger kräftan fram och bak
vi vill känna på dess smak
Hoppas inte den är slak
Vi vill ha den lång och rak.
Skål!

Det hela slutar med ett sanslöst gräddkrig. Alla hämningar släpps, vi kan göra vad vi vill! Samma gäng kvar. Lokalen täcks av grädde inklusive hela mig. Jag bestämmer mig för att rädda min kolega från denna röra. Ringer en taxi och jag får med henne till bilen. En seger för mig som får agera den ansvarsfulle 20 åringen som tar hand om de äldre med mer makt som är illa däran.

Libanesen i taxin är trevlig, vi har ett trevligt långt samtal om libanesisk mat. Han beklagar sig dock över stanken av sur grädde i bilen men så länge inte min käre vän i baksätet får för sig att spy så är det okej. Förhoppningsvis släpper vi av henne vid rätt hus, vinglande och sluddrigt säger hon, -jaaa trouur jaag boour här.

Det är inte kul att halka, sådär klantigt. Halka på det sättet att skadeglädjen sprids runt omkring en. Igår halkade jag i leran. I leran fanns det fullt med sånnadär äckliga svarta sniglar utan skal. Som tur var, var det mörkt och jag såg inte vart jag ramlade. Min gentleman(som han säjlv kallar sig) till karl gör ingenting. Han bara ler. Man känner sig verkligen som ett kylskåp. kan inte göra något man bara faller handlöst medan man febrilt försöker återfå balansen.

Till råga på allt är sniglar de djuren som jag tycker är vidrigast. Rotebroån är ett snigelinfierno. Svarta, bruna, med skal som krossas när man trampar på dom, alla möjliga arter trivs i denna miljö. Hur kommer det gå när jag ska utforska djungeln i vinter?

Min sigelfobi kan bero på två trauman i min uppväxt.
Den första händelsen inträffade på dagis när jag var 5 år och satt på den röda cykeln med brett hjul. Det hade nyss regnat och området kryllade av sniglar. På gården ligger en stor svart snigel. Emelie som sitter framför mig på cyckeln tar satts och kör rakt över snigeln. Jag kommer precis ihåg åsynen av den mosade snigeln med dess slemmiga inälvor.

Trauma nummer två var när jag vaknade i sommarstugan och kände ngt blött slemmigt brevid huvudkudden, tände lampan och såg till min förskräckelse att det var en svart snigel utan skal.

Haft en underbar helg med underbart vader. Har haft kul och varit pa stralande humor varje dag.

Tapas i lordags de puta madre, jadrar vad jag fick fart pa mina room mates. Ibland behovs lite nya ideer och hjalpmedel.

Igar spelade jag basket med en bolivian. Intressant tills han ville bjuda mig pa kokain. Han sa att det var bra for halsan. Tur att man har ngra hjarnceller kvar i alla fall.

Har flyttat in en finne hos oss. han ar lite av en sabelotodo. Valdans social. Men han tar kol pa mig pa mina lektioner. Pratar spanska som om han inte gjort annat i sitt finska .

Denna vecka har jag lektioner pa eftermiddagen, pasar inte mig alls. Man missar liksom det soliga vadret.

springa i snö 0.8.00

Förlora.

Trött.

Samvetet.

Dodis.

Tacos.

Get back.

Ensam.

Natt.

Fresten tack för supporten från lektaren igår lycklig att ni kom.

Sånt händer bara på tv, aldrig i verklighet. Men det händer mig. För jag är dum och oklok. skrattretande, fnittrigt och minst sagt pinsamt. Lista ut vad som har inträffat jag berättar bara denna grey med en viss promille. Undantag Hannah med H i slutet.

Fredagen innebar Långbackavägen i rasande tempo för att hinna till tåget mot Skövde. Jag han! Räkor och film hos familjen G. Jag trivs där för det är som hemma. Inga konstigheter. Kanske för at vi är släkt. Lördag Vickes restaurange, pasta Grappa han fixade speciialpizza till mig.abskelut! Sen köpte Angelica läppförstorande läppglans som vi prövade.

Kvällen började med rödvin och det är väll en förhållandevis bra start men man vet sällan vad som händer i detta sällskap därför bör man ta det lungt. Apple gör hjärnan lite luddig och fylld av moln. Jag passade inte in bland ett gäng vana alagare. Hemma hos Marcus såg vi på fina bilder. Sen tog vi taxin in till "stan" Marcus var vår radio. Det är roligare människor i den stan, annan mentalitet. Mer humor vilket inte riktigt existerar där jag bor. Inte bland utefolket. Framme va på Voda och Vatra. Kusinerna trodde dom var busiga men sanningen är okloka. Jag gick på egna äventyr. Angelica berättade för alla inklusive diverse utomstående att vi va "kusinerna från Stockholm". Hon har fresten lyckats med sitt uppdrag. Jag skulle hindra henne men hennes vilja var starkare. Hon var nöjd för hon har minsan inga känslor och är den som är den. Det resulterade i att jag och Viktor vandrade ensamma hem mitt i natten. Trevligt  med lång pratstund. Halv fem i säng. Angelicas stolthet dagen efter var enorm. Vilken bedrift! Vi fick brunch av moster. Men jag kan inte sova länge. kommer sakna kusinerna.

Tåget hem var inställt. Ja och Angelica åkte buss till Töreboda, öreboda, reboda, eboda, boda, oda, da, a med Urban. Skön dialekt. Läskigt, trodde bussen skulle blåsa omkull. Sen var det som en dröm såg peter jöback, Johannes Brost, Lasse Anrell, han från tripple and touch, plus 2 andra känd skådisar. Inget samband sinemellan men alla under samma resa. Och detta kändes konstig med en luddig hjärna. Sen hem och tränade 2 timmar. Han inte med att bli trött. Men blev en fnittermåndag. Det blir konstigt då med okända människor. Är vikarien helt urflippad?

Bra helg men saknade Johan han fattades.

Nu måste pappa komma hem för det är ju hans födelsedag.

Jag har fått något konstigt ryck denna vecka. Ett slags jaghinnerintemedjulenryck. Jag har bakat pepparkakor. Satt på julmusiken. Stressat till centrum bara för att jag tror jag glömt köpa ngn julklapp. Liksom tvingat mig till att julmysa. Det har inte gått bra alls. Inte förs nu känner jag lite julstämmning när jag sitter på mitt nystädade rum och lyssnar på Silent night.  

Vet inte om det beror på att December gått för fort eller att jag inte fått vara med och pynta vår Meterhöga julgran. Det är nog som pappa säger "Sofia har alltid blivit besviken efter julen" Är jag så bortskämd. Hur kan man vara 19 år och 7 månader och fortfarande ha höga förväntningar på julen. När Viktor för 2 år sedan sa att han inte var ett dugg spänd inför julen blev jag väldigt besviken. Sa mot min vilja att jag höll med. Men det är inte så, jag gillar julen och tycker fortfarande att dagen innan julafton är lika spännande. Ja, jag erkänner att jag tycker om paket och att jag är en girig bortskämd jävel men det är lika spännande att se familjens reaktion när dom öppnar julklapparna från mig.

Denna vecka har varit bra. Kanske för att jag, Anna och takåsbarnen inlett varje morgon med att dansa till boten Anna. Kvällarna har för sej inte varit kul alls. Har varit extremt trött och inte orkat träna ngn dag. Har även kännt så här: att jag jobbar med väldigt bra människor även om dom går mig på nerverna mkt ofta så är dom jättebra att arbeta med. Jag har lärt mig mkt av dom. Kanske därför som jag fick för mig att baka mintkyssar till dom igår kl 21.20.

Äckliga parasit! Dumma parasit som smittat Takåsarna. Hoppas den försvinner!

En annan sak som bidragit till veckans bra humör är den lilla gåvan från den äldre damen på busshållplatsen. För att jag har gett henne ett leende varje morgon i 3-4 månader så ger hon mig en blomcheck och ett julkort. Då var min dag gjord. Var tvungen att visa detta för alla jag träffade. Den lilla händelsen ledde till att jag tänker bli snäll. För andras skull och inte för min. Ska börja redan nu med att äta en pepparkaka och dela ut lite julklappar till Hannah och Jessica. Hoppas dom är hemma.