Prodrunkenness
Men jag är ingen galning. Inte som dom. Patetiskt? Kanske bara roligt?
Visdomsord från en gammal stofil på mitt arbete. Men det är inte lätt att leva som man lär.
Vin och öl inget söl
Öl och vin fyllesvin
Igår försökte jag mitt bästaste med att vara trevlig mot Johans släckt. Hoppas jag skötte mig. Fick sitta brevid en pratglad tant som gav mig en kram vid första ögonkastet. I ett desperat försök att hälsa sträckte jag fram min hand rätt in i hennes mage. Hon verkade inte det minsta generad.
Fotboll på lördagen. Det gör mig ledsen. För jag vill ju vara bra som dom. Chanslös.
Var är alla vännerna idag? Ingen vill gå med mig. Men jag trivs rätt bra här. Hannah kom hem från dina resor.
15 dec
Trasselsudd med sitt änglahår hade tittat för djupt i glaset. Människor är fula (fulla) och vackra och gula. Finns det någon människa jag ogillar. Har inte hittat honom eller henne riktigt ännu. Eller det kanske är så jag vill framstå.
Myten lyder:
Varje morgon sitter jag för mig själv på taket och virkar för att jag är enstörig. Fel, Fel, Fel!
Jag framkallar nästan ett fnitter när jag tänker mig chefen eller föreståndaren, bossen med golvmoppen på huvudet. Det var så motsägelsefullt det kan bli. Igår fanns inget som hellst samband mellan det jag tänkte och det jag sa. Kortslutning i censuren.
Vad jag kommer få igen detta om 10 år. Det är inte bara jobbigt att vara 19 år och 8 månader. Det är lite sunt också. Jag känner att jag vill vara lite mystisk. Någon som man undrar över. Måste man vara öppen?
Stackars Carro jag är skylldig henne något hon fick i alla fall skratta lite.
Kan inte Johan komma hit och ge mig en kram. Jag känner så nu.
Anna
Fredagens resultat. Skivan som jag gav Karin var fel skiva märkte jag nu. Jag hade alltså bränt fel till henne. Jag tänkte faktiskt bjuda på suchi, varför gjorde jag inte det? Men bakad potatis dög. Igår var det Annadagen. Jag passade på att säga grattis till alla annor jag kände tom hon på jobbet. Det var väll en godhjärtad gärning. Själv så fick jag ett par vantar av mossan, fassan och kakan. Annas hus är fiint.
Idag var jag i stan själv, ett framsteg att jag hittade dit jag skulle. Jag är alltså inte så tappad som man skulle kunna tro. Hittade massor av kuliga prylar. Spenderade 1,5 timma inne på Carlings bara för att köpa den sak jag först tittade på. Det är faktiskt tanken som räknas. Nu är det bara reflexerna kvar sen ere klart.
Lucia på onsdag och julefest på fredag. Jag har även fått det stora uppdraget att tillverka pepparkakshjärtan med glasyr på med banangruppen. Denna vecka bör dokumenteras i bilder.
vin
Vinprovning 2/12. Övning ska ge färdighet. Alltid kul att träffa dessa människor. Har köpt tre och en halv julklapp och en jul/nyårsklänning. Bra jobbat men inte bra för plånboken.
Den 13/12 är det julfest. Kommer det bli krig,tårar och kaos eller julemysigt? Jag ska klä ut mig i alla fall men vad? Paket, köttbulle eller tomte?
Nu lussebullar och julemys med glögg. För glögg är bra och ett söndagskrav tre veckor framöver.
Bloggjävel
Har kommit hem från Darinkaoset i det centrala väsby. Småfolkets Mecka. Tuggumituggande clownmålade små människor invaderade centrumet.
Natt
Svar på tal
Till J.T
Var rädd om H för hon är en bra vän. Jag vet dessvärre inte om jag förtjänar den titeln. Och enligt dig hör jag ju av mig så sällan och lämnar dig utanför och så fort jag överhuvudtaget nämner något possitivt om H verkar det bli ett herrans liv. Ibland känns det lite som om du behandlar H som M gjort med dig men det går väll inte att jämföra eller? Jag ska inte bara säga att det gäller dig utan H med. Hon blev väll avunsjuk ngngång när vi hittade på saker.
När det passar sig för dig ska jag höra av mig. Någon vecka ringde jag faktiskt många ggr och frågade om du skulle med och träna men nej då kunde du inte. Tycker du ska se över dig själv lite också. Du meddelar väll inte H eller mig för den delen vad du ska göra hela tiden. Så om jag och H åker iväg ngnstans utan att säga till är väll inte det så konstigt.
Vi är olika men vet du vad jag får ändå ut ngt av att vara med dig. Lär mig att acceptera att du är en impulsmänniska och jag inte är det. Jag själv tycker det är otroligt löjligt att hålla på så här. Det påminner mig om när vi var små och H gick hem för att hon blev sur. Nu är vi inte små och borde inte irritera oss på dessa smågrejor.
Vet inte vad som är riktat till mig av det du skriver. För du skriver i gåtor. Ibland måste man ta sig ur "sin egen lilla värld" och sätta sig in i andras världar också.
Nu känner jag mig som en liten 14-åring som skriver en löjlig insändare. Men jag följer bara erat exempel.
Dimma
När vi fikade på ett dyrt fik kom vi på den briljanta idén att ha parmiddag. Känndes märkligt men så fick det bli. Hannah och jag handlade till trerättersmiddag.
Lyckat.
I natt sov jag eller sov och sov plågade jag mig igenom natten i en 90 säng. 45 cm. Gick knappt att vrida på sig. Så därför snälla tomten ge J en stor säng och ett stort täcke i julklapp. Det är en av mina önskningar. Efter duchen höll jag på att svimma. Eller jag vet inte vad jag gjorde, hemskt var det. Det blev svart, snurrigt, benen vek sig och illamående. Blää nu är jag svag. Varför gör man så? J blidde orolig. Glad att han tog hand om mig. Dum som jag var körde jag i ett snurrigt tillstånd hem. Men det gick bra. Nu är det varmt i ögonen.
Ska man orka och våga träna? Jo för jag mår ju bra av det. Och jag är inte sjuk!!!
Ädelostsås och ett pippiplåster.
Nu sattsar jag på att gå och lägga mig. Får se hur det slutar. Måste ju kolla på tv och läsa och borsta tänderna osv så det kommer nog sluta med att jag går och lägger mig lika sent som vanligt.
Imorgon är det onsdag. Då är det fisk. Fisk smakar äckligt. Äcklig är den som äcklig är. Nåt som är äckligt det är att diska efter slemsås. Diska måste man göra annars blir det inte rent. I lägenheten är det nu jätterent. Jag vill flytta till en lägenhet. Om man flyttar får man bestämma själv. Han som bestämmer i Sverige heter faktiskt Fredrik Reinfeldt.
Veckan på Kungsholmen
Denna vecka har jag blivit äldre. sådär 25 känner jag mig som. levt lyxliv på kungsholmen, blivit irriterad på johan 40 ggr, kommit på hur mkt jag gillar johan 50 ggr, saknat någon att prata med, följt med en främmande människa till söder mitt i natten, försökt att bry mig om alla födelsedagsbarn och mkt mera.
Lägeheten på fridhemsplan var stor. Mjuk säng med stort täcke. Många kanaler. Johan var gullig när han hela tiden försökte prata engelska med katten Josef. Efter bara nån dag kännde jag mig som hemma. Trivdes. På tisdagen lagade Johan pannkakor. Det är också gulligt att han bestämmer sig för att laga mat till mig fast han bara kan göra pannkakor. Jag småler när jag ser att han satt upp en lapp med receptet på kylskåpet. Jag lagade mat på onsdagen med ljus och rock olidies.
Fram till onsdagen var allt perfekt. På torsdagen hade vi bestämt oss för att äta på restaurange. Jag var den dagen av ngn oförklarlig anledning väldigt glad. 20.30 äntligen kom han hem. Men då säger han att han är deppad inte orkar gå till min favoritrestaurang. Jag som är den larvigaste och mesigaste och konflikträddaste människan i världen ger honom en kyss och säger man kan känna så ibland. Mitt glada humör förvandlades till en stor klump av ilska. Ville skrika och gå därifrån. Istället spelar jag någon annan. Jag går ner och köper mat. Och då var jag arg, väldigt arg och ledsen. Ville bara prata med ngn vem som helst. Så jag ringer min kusin som i princip ger mig rådet att smälla till honom på käften och dra därifrån. Då blev jag ännu mera arg. För det kunde jag juh inte göra. Jag tar mig så småning om tillbaka till lägenheten. Lagar maten, äter under tystnad och går och lägger mig utan ett ord. Och han bara accepterar det. Väl på jobbet nästa dag var jag bara tvungen att prata med någon om denna händelse. Jag bara öppnar mitt hjärta för en helt främmande människa som visar sig ha dom bästa råden. Vilket ledde till att jag hade en givande disskussion med the eagle under fredagsnatten. Okej så lätt gick det över. När jag erkänner mig besegrad och får frukost på sängen. Överreagerade jag eller underreagerade jag?
Fredag var jag ute och röjjde med tanterna och kocken på jobbet. Galet väldigt galet. Men kul. Kvällen slutade på ugglan. 23årsgräns och jag kom in. Men själv med främmande människa i huvudstaden. Olikt mig. Det är alltså det här jag missat. Det är söderställena som gäller. Satt så edet! Kul men man tröttnar snabbt på öl. 03.30 tillbaka i lägenheten.
Lördag, firade sophie. Och hemskt ledsen att så fort jag ramlade innanför dörren öser jag ur mig mina problem som hon troligtvis inte vill höra på sin födelsedag. Det var bra människor där. Åt mat och drack dricka. I stan lurade jag ett gäng killar med till väsby. Men vi kom aldrig till väsby. Utan bara till mc donalds på fridhemsplan. Skrattade hela bussresan hem men vad var det vi skrattade åt? I säng 04.00.
Och idag städat, köpt en hemlig sak åt ett födelsedagsbarn, skrattat en hel fotbollsträning, gjort kakor med Johan och städat mitt rum. så nu zzzzzzzzzzz
Summan blir då att jag lärt mig åka tunnelbana
lärt mig hitta på västermalm.
Lärt mig att bo med Johan
Lärt känna två coola människor
Lärt mig hur man rensar en kattlåda
Svartnatt kattnatt tusan till natt.
Varför kan man inte få ha samma tandläkare. Varje gång jag går dit säger dom att dom vill sätta sig in i mitt fall och måste röntga mina tänder. Jäfla onödigt hela tandgrejen det där. Less på det dära. Dessutom tog besöket bara 3 minuter. Jag åkte fram och tillbaka från Danderyd bara för det dära.
Igår träffade jag Raz vi kollade på nile City i mitt lilla datarum och åt godis. Sen busade vi lite på min vind.
Varför måste alla gå och fylla år i November? Det blir ekonomisk undergång då. Dessutom mkt att hålla reda på. Men jag vill komma ihåg och ge bort små fina gulliga och rara presenter.
Idag har jag och Åsa ringt polisen i ett desperat försök att rädda en katt som blivit överkörd. Försent var det. Jag tog alla fall bort den från vägen. Men märker man inte om man kör på en katt?
Nästa vecka hittar ni mig i en lägenhet vid fridhemsplan. Förhoppningsvis i alla fall. Livstecken från den resande vännen i Kina idag. Hon har köpit en jacka till mig. =)
Okej rå, går jag väll och lägger mig nu då.
Sofia jag är inte rostad i halsen längre=))
The foxy fox Sophie del pilar.
Ska nog se den ikväll.
Jag fick färskpressad apelsinjuice av min granne idag. Det var väldans vänligt!
Grattis Johan till jobbet får man väll säga jag är oootroligt glad för hans skull.
Modigt Sophie del pilar. Du uppfyller kraven för att vara en riktig foxy fox. Hannah är ett bra föredömme. För hon bara göre.
Nej nu ska jag ta på mig ett fint leende och röja undan gårdagens spår i mitt trötta ansikte. Det är nu man ska vara trevlig så alla tycker om en. Let´s begin buttering or Ahora vamos a mantequllar!
Filmjölk och tartaletter
Hej då Hannah. Kommer sakna dig men ta dig i kragen och överlev. The survival of the fittest!
24 timmar i helvetet
Promenad på onsdag förmiddag till Nora träsk. Barn fryser och gråter och skriker. Min uppgift är att härda dom. Blunda när jag ser att barnen gråter pga av kylan. Klockan 16.15 behövs jag inte längre och beger mig hem. Snön blåser och jag kämpar mig fram till busshållplatsen som ligger en bra bit bort.
Bussen är lite sen men inte så farligt. Sätter mig på bussen. Försöker hinna ikapp livet genom att ringa massor av samtal till människor jag inte haft tid att prata med. Musiken är i öronen och befinner mig som vanligt i ett lite dagdrömmande tillstånd. Har därför inte en tanke på att bussen kör i 20km/h och att det knappt går att ta sig fram. Pappa ringer och frågar vart jag är, han är tydligen fast i trafiken vid Järva krog. har planer på att hämta mig. Jag menar att det löser sig och att jag sitter på bussen. Det är nog lättare att ta sig hem med lokaltrafiken i så fall.
Bara ngra minuter senare ropar busschauffören i högtalaren att han tänker vända tillbaka till danderyd för trafiken är kaos i sollentuna. Vid den tidpunkten var jag i Sjöberg. Väldigt förvånad kliver jag motvilligt av den varma bussen. Går in på Vivo och funderar på vad jag ska göra. Klockan är ca 17.00. Bestämmer mig för att ringa Sandra som bor i närheten. sandra ger upp sin matlagning och går för att möta mig. Det uppskattar jag verkligen. Andra jag känner hade låtit mig irra runt i sjöberg tills jag hittat hennes hus men inte hon inte.
Hos Sandra inser vi allvaret. Jag kan inte ta mig hem. Enligt säkra källor har människor övergett sina bilar och går hem från sollentuna. Vid 18.30 bestämmer vi oss för att gå till Mörby centrum så att jag kan ta tunnelbanan in till stan och ta pendeln hem. Det skulle ta ca 40 minuter. Får låna ett par varma skor. Promenaden tar över en timme och det är kallt. Förbi mitt jobb till och med. Tusen tack till sandra för att jag fick komma hem till henne och värma mig, för att hon följde mig till tunnebanan och för att jag fick låna skor.
Tunnebanan funkar bra och tänkte att problemet var löst. Först nu börjar jag tänka på mat. 20.30 står jag på centralen och väntar på ett tåg som ska gå om 5 minuter. Tiden flyttas därefter fram 5 minuter i taget. När det står att tåget ska gå 22.18 ger jag upp. Känner att humöret inte är på topp. Trött, hungrig kall och irriterad på föräldrarna som inte tycks kommunicera med varandra. Vi bestämmer att jag ska ta mig till min faster och sova där. Lyckas åka till Västra skogen där hon bor. Får te mackor utan smör och vänlighet. Jag får sova i en hård säng med en kall filt. katten hoppar med jämna mellanrum upp i min säng. Vaknar ca en gång i timmen. Ser ut över essingeleden där människor fortfarande köar mitt i natten. Men jag klagar inte allt är bättre än att sova på en station. På morgonen duchar jag under en kran pga att jag inte kommer på hur duchmunstycket fungerar. rester av tvål fanns därför på min kropp hela dagen. Vilket är lite lätt obehagligt sådär.
Olyckan vänder när jag möter Rosan på tunnelbanan nästa dag. Hon visar mig vägen till jobbet. Annars hade jag inte hittat dit. Hemma igen torsdag klockan 17.30. Smutsig, kall, hungrig, arg. Då hade jag inte sett mitt hem på 35 h.
Tack Sandra, faster Kicki och Rosan.
Hoy día luna día pena.
Min dag har dessvärre varit mkt krävande. Blev arg på riktigt på en liten besvärlig flicka som vägrade lyssna. Jag vet inte om det är någon som kan föreställa sig mig så arg. Inte ens det fungerar. Jag borde gå en bliargkurs. Hur man visar sin ilska utan att använda våld och på ett mer pedagogiskt sätt. Inte för att jag skulle vilja använda våld. Jag avgudar mina 18 små barn. kommer gråta krokodiltårar när jag ska lämna dom.
Nog om detta. Idag har min tandläkare gjort mig mkt irriterad och besviken. Jag hade tid klockan 8 hos tandläkaren imorgon men icke. Jag skulle få sova till sju, äta riktig frukost och åka bil till jobbet 09.45. Nejj då är hon sjuk och jag måste skjuta upp detta efterlängtade besök till en dålig tid mitt på dagen som inte gynnar mig alls. Med dessa irriterande tankar lämnade jag jobbet idag. Jag förstod inte ens vad föräldrarna menade när dom skojjade med mig. Tappade föräldrapoäng där kände jag. Man ska le, skratta och vara glad, det var inte jag.
Hatar bussen. Nr 627. Jag kände verkligen för att göra något radikalt. Den bara åkte jag som sprang mot rött trafikljus och fick ett finger tack vare det. Så åker den. Helvetes, jävla busshelvete. Jag måste bara avreagera mig med massor av fula ord eftersom jag måste låta bli att använda dessa ord i jobbet. Missade tåget osså.
Det var då bra med lite styrketräning. Och så är kvällen slut igen. Hinner nästan aldrig göra ngt vettigt.
Sen är jag lite besviken på H som inte höll vad hon lovade igår. Och du ska snacka om andra som tofflar. Vad är du då? ta mig tusan en hel ylletoffel. Två ggr lovade du tom. Jag antar att jag inte har mkt att säga till om och bara unna dig detta och acceptera och förstå att man kan bete sig så när man har fjärilar i magen.
Jag vill flyga fram i mina blå skidor där det finns riktigt puder eller manchester.
Ett anständigt liv
Ska man klaga på att man fått för mkt lön? Ja tydligen enligt min rättfärdiga mor.
Jag ångrar djupt att jag gjorde av med massor av pengar igår. Jacka, skor, tröja, bowling, middag. Vi vann bowlingen och fick dodis! Jag kunde inte fickparkera så Malin fick ta den biten. Skärpning Sofia. Trevlig kväll helt enkelt. Jag börjar vänja mig vid äldre sällskap. Nu kan jag ju hänga med i dagissnacket också. Jag blev stoppad av polisen på vägen hem och fick blåsa. Man blir lite rädd även om man vet att man är totalt oskylldig. Malin hjälpte mig ur situationen. Satt i bilen länge och pratatde lite gamla minnen.
Idag är jag nyklippt. Har även firat min lille Kusin Edvin för han har fyllt 3 år.
Buss och friskismentalitet
Det är spännande att se hur människor agerar i min kommun. Jag har noga studerat människor på bussen i några år. För tillfället åker jag buss 5 ggr/dag. Varje morgon väntar samma människor vid busshållplatsen. Några av dem nickar igenkännande åt varandra. Andra står precis som jag för sig själva och dagdrömmer. Det är få som pratar med varandra. Tytnaden vid hållplatsen beror på
1 människor är för trötta för att starta ett samtal med varandra.
2. Det är alltid samma människor man väntar på bussen med, alltså har man redan sagt allt som är nödvändigt.
Eller 3 Det är vid busshållplatser man alltid stöter på de man känner sisådär halvbra. dvs mammas arbetskamrat. Någon som man gick i samma klass som för 10 års sedan eller en gamal tråkig lärare. Människor man helt enkel är skylldig att prata med. Det är ganska märkligt eftersom båda ofta känner sig tvungna till att prata men egentligen vill båda stå tysta i sin egen lilla värld. Kom igen hur många är sociala vid 7 tiden en kall höstmorgon. Samtalet blir därför uppbyggt på det viset att något sägs, därefter dröjer det 5-7 minuter innan någon kommer på en världelös mening för att desperat motverka den pinsamma tystnaden.
Till påstigningen då det finns de som klampar på och tränger sig före alla andra in till den varma bussen (med andra ord egoister som jag) Eller de som står och velar om vem som ska få gå in först. Väl inne i bussen är det vanligast förekommande att man snabbt visar sitt busskort och sedan skyndar sig vidare. Det finns även de människor som har en biljett vilket är relativt smärtfritt om man jämför med den idiotiskt och nästan utrotningshotade skämremsan. I tre hela år åkte jag varje dag med en tant som hade en sådan remsa. Hon måste ju förlorat många värdefulla mynt på denna företeelse.
Helst ska man sätta sig på en plats med två lediga sittplatser och bre ut sig så mkt som möjligt. Gärna lägga väskan på den lediga stolen bredvid. De flesta vänliga själar flyttar som tur var på väskan i de flesta fall men inte alla. Då blir det till att mumla fram ett ursäkta kan du flytta väskan. Sätter man sig på en buss och träffar någon man helt enkelt måste kallprata med så är det vanligt att man slår sig ner ett säte bakom den man ska prata med. Detta leder oftas till illamående och förr eller senare end of discussion.
När man ska gå av bussen verkar det vara status att plinga så sent som möjligt. I alla fall väsbyborna har gjort det till en sport. Alla bussåkare sitter och tänker: Kan inte någon trycka snart så jag slipper utmärka mig och trycka på den där knappen.
Nu ikväll när jag tränade fläskbalett har jag även studerat väsbybornas friskisbeteende. I min kommun är det mestadels medelålders människor som befinner sig på friskis om kvällarna. Många väsbybor samlas en kvart innan själva passet ska börja. När människorna släpps in i salen grupperar de sig i olika grupper. 40 plusstanterna står i klungor och pratar med sina bekanta. Det är mycket som ska sägas när man bara hinner ses på friskispassen. Gubbarna står lite mer utspridda längs kortsidan dvs på samma sida som ledarna håller till innan passet. Några av gubbarna är ditsläpade av sina fruar andra är helseriösa orginal. Det finns även tanter som är orginal. De känns igen på cyckelbyxorna som sitter uppe vid armhålorna, det tighta linnet som nästan smälter ihop med cyckelbyxorna, permanentat hår och sånna där 80talsstrumpor. Svettband är också vanligt. De sistnämda ägnar denna magiska kvart innan passet till en ordentlig uppvärmning. Höga knän, långa steg runt salen osv. Stämmningen är gemytlig och hjärtlig. Här accepteras alla smällfet som trådsmal.
När väsbys lokalkändis Malin (ledaren som alla påstår sig känna) stiger in i salen åker överdragskläder av. Människor börjar trampa igång. Orginalgubbarna har vid det laget ställt sig så långt fram som möjligt. Andra ställer sig så långt bort från mitten som möjligt nästan så de är på väg ut genom dörren. Det passet jag berättar om kallas stationpasset och verkar vara ett av de mest uppskattade. Vid stationerna. befinner sig ca 3/4 av friskismänniskorna vid Malins station. Resterande minoritet sprider ut sig vid de tre andra stationerna.
Grattis till den som orkat läsa min noggranna redogörelse om väsbyborna.
Tova tomtar är givet!
Vikingagur
Det är som att det finns tre olika sätt att fundera på. Det första är verkligheten. Allt som händer. Att bussen går 14.45 eller att jag ska köpa nya skor. Det andra sättet är känslor tex människor jag tycker om eller inte står ut med. Min uppfattning om saker. Det tredje sättet är bortom verkligheten och får mig oftast att bli depprimerad och känna mig liten och meningslös. Varför finns vi? Tänk när alla dör. Sånt som är för stort för att tänka. Tankar man tränger undan. Jag blir allderles snurrig av att tänka ibland. Inbillar mig saker. Skrämde upp mig själv igår. Riktigt läskigt. Det som skrämmer mig mkt är kännslan av att jag bara vill bort från allt. Men den tanken suddas alltid ut när jag påminns om hur ensamt det blir då. Nu skriver jag sånt som jag kommer ångra i morgon och när jag läser det tycka det är löjligt.
Igår mindes jag varför jag var kompis med caroline. Ärligt talat hade jag glömt det. Vi hade kul och det var längesen.
Usch fördomar står inte ut. Människor som inte vet ngnting påstår saker om mig som dom bara antar..
Då tänker jag påminna mig själv om lite bra saker som får mig att bli glad när jag tänker så här knäppt. Så jag kommer ihåg att jag lever ett kul liv. Inte för att jag tvivlar.
Okej det första minnet. Jag och V skrattar på julafton åt Amy.
A och jag sjunger i bastun efter en vecka i vilmarken.
Ja nickar in ett avgörande mål i en fotbollsmatch
Dollyskämten på naturkunskapen
Spanskaletion med I, K, R Deja de manteqillar!
Utspringet från Rudbeck 2006 =lyckrus
Manchester i alperna med familjen G
J och jag dansar till den underbara musiken på fläskbaletten
J.G äter glass med mig på söder= first real kiss
Jag ser krämen på bussen och inser att jag kommer få en mkt roande hemfärd
Min kära mor som skrattar åt det jag skrattar åt
Tudors gäng
När pappa ger mig beröm
Lillcookie har ansträngt sig på julafton och tänkt ut en present till mig
Att lyckas ha kul denna valborgsmässoafton.
Jular. pepparkakor och pyssel
När jag lurade lillcookie att pannkakorna hade vattkoppor
Varje fredag 16.00
...... massor av mera lyckliga minnen som jag behåller i mitt huvud nu.
Nämner bara en pessimistisk, orättvis och förfärlig grej. Rökarna får mer rast en vad jag får och det accepteras. Jag har ridit mer fyra rökare idag och om jag inte är med dom vid deras rökpauser missar jag den sociala biten jah ni vet.
Äpplen och raggmunk
Ock idag kommer hon med den briljanta idén att vi två ska leda sångsamlingen i våra spökdräkter. Det inefattar att underhålla 132 barn i olika åldrar med sånger, roliga berättelser och teaterspelande. Det hade jag inte alls räknat med. Aldrig har en vikarie behövt göra detta. De andra vikarierna sjunger inte ens med i sångerna och kommer se på mig och tänka vem faeeen är tönten i lakanet. Det har gått för långt. Men mesig som jag är sa jag absolut! och klisterade på ett falskt leende. Gjort är gjort så nu återstår bara att borsta av mina spökkläder som ligger på vinden och skrämma livet ur barn och personal. mohahahaahah.
En sak jag inte förstår är att jag längtar efter Johan så fasligt men jag orkar inte ta mig dit. Det kan ju för sig bero på att jag är förkyld och har hosta och tycker brutalt synd om mig själv. Märkligt när hjärnan säger emot kroppen.
Har jag nämnt att jag är mkt stolt över min nya nora herrgårdsfleecetröja som mitt kära jobb skänkt till mig. Imorgon åker gnällpälle på fågelskodning det blir ett stort ansvar för mig som måste diska resten av veckan bläää.
Idag var det jobbigt att komma hem! Tog fel buss vilket bara skillde 5 minuter men kom ändå hem och var irríterad. Hungrig och trött tittar jag in genom mitt fönster. Där står min systers nyfunne lite halvstöriga vän och vinkar till mig. När jag kommer in fäller han en kommentar som får mig på ännu sämre humör. Underliga gäster hör inte hemma i mitt hus vardagar klockan 17.40. Sen fanns ingen mat heller. Jag tog mig samman och fixade lite mat av husets resurser.
Idag kom flygbiljetterna.
Äpplen och raggmunk
Ock idag kommer hon med den briljanta idén att vi två ska leda sångsamlingen i våra spökdräkter. Det inefattar att underhålla 132 barn i olika åldrar med sånger, roliga berättelser och teaterspelande. Det hade jag inte alls räknat med. Aldrig har en vikarie behövt göra detta. De andra vikarierna sjunger inte ens med i sångerna och kommer se på mig och tänka vem faeeen är tönten i lakanet. Det har gått för långt. Men mesig som jag är sa jag absolut! och klisterade på ett falskt leende. Gjort är gjort så nu återstår bara att borsta av mina spökkläder som ligger på vinden och skrämma livet ur barn och personal. mohahahaahah.
En sak jag inte förstår är att jag längtar efter Johan så fasligt men jag orkar inte ta mig dit. Det kan ju för sig bero på att jag är förkyld och har hosta och tycker brutalt synd om mig själv. Märkligt när hjärnan säger emot kroppen.
Har jag nämnt att jag är mkt stolt över min nya nora herrgårdsfleecetröja som mitt kära jobb skänkt till mig. Imorgon åker gnällpälle på fågelskodning det blir ett stort ansvar för mig som måste diska resten av veckan bläää.
Idag var det jobbigt att komma hem! Tog fel buss vilket bara skillde 5 minuter men kom ändå hem och var irríterad. Hungrig och trött tittar jag in genom mitt fönster. Där står min systers nyfunne lite halvstöriga vän och vinkar till mig. När jag kommer in fäller han en kommentar som får mig på ännu sämre humör. Underliga gäster hör inte hemma i mitt hus vardagar klockan 17.40. Sen fanns ingen mat heller. Jag tog mig samman och fixade lite mat av husets resurser.
Idag kom flygbiljetterna.
Ingen vill va ensam när det blir höst.
Spanien, Spanien, Spanien är det ens min verklighet? Varför ska jag utsätta mig själv för ensamhet i ett land med terrorism? Jag förstår inte hur jag tänker när jag lägger ner hela min förmögenhet på en resa själv. Bo i en lägenhet med okända människor. Jag behöver nog den utmaningen.
Jag har även utsatt mig för att rida islandshäst med ngra galna tanter som jag inte ens känner. Allt för att komma in i gemenskapen som inte finns. Hur får man djuret att stanna? Dumt Sofia. Onödig utgift det där du som är lus.
Idag har det vänt J* har blivit frisk och jag har blivit sjuk (förkyld). Alltså ett mkt jobbigt uppvaknande. Varför är vi aldrig friska samtidigt? Jag har för övrigt haft en underbar dag. Jag avgudar dessa två människor på bilden nedan. Gillar dom så väldans. Dagar som denna märker man det. Först åkte jag och Hannah in till stan och letade efter kläder till förlovningsmiddagen. Jag hjälpte henne att välja en bedårande kjol. Vi gjorde alltså drottning sen var vi med Johan på sturekatten. Latte och smöögås för att råda bot på hannahs blodsockerfall. 
Därefter Chokladfestival. Efter ett alderles för stort
chokladintag fotade vi allt fint. (Lägg märke till att J har en helt okej halsduk enligt mig.)
Jag och J lagade bra god middag med drink och sterarinljus. Efter detta tog jag slut. Förkylningen gjorde sig påmind och fick svåra konsekvenser för mig. Kan man säga så? J tog hand om mig då. Jag fick ligga under ett stort varmt täcke. Jag ville vara snäll tillbaka då och erbjöd honom skjuts hem vilket han motvilligt accepterade. Insisterade på bussen med andra ord. Jag körde fiat vanliga vägen hem till J. Efter minuter av grubblande lämnade vi varandra. Grubblandet fick mig att inse lite till att jag verkligen gillar honom.
Jag vill ha magiska svampar i morgon. Och dom ska plockas i skogen.
J* Har följt Hannahs exempel med en simpel bokstav