skrik, panik, kaos, ilska och här sitter jag instängd och mår bara fint.

"Snälla Sofia, kan jag inte få vara ifred nu"
"Jag får väll leva mitt liv som jag vill"              Tjat Tjat Tjat! Sluta Tjata! Vad alla håller på. Varför?

Denna miljö är väldigt svår att leva i. Det tar på krafterna att vara hemma. Nu har jag alla fall gömt mig på mitt rum för att undvika all röra! 

Kommer jag orka med månaden maj? Är det möjligt att försöka ta körkort, hitta ett jobb, träna, spela, träna mera, plugga, gå på skivor, hitta min framtid i Spanien, fira vänner och leva? Amen det lär jag juh märka. Det är lite jobbigt att försöka hålla kontakten med alla människor. Hör man inte av sig på ett tag är det näst intill kört.  

Igår var ja och tränade fotboll. Hade glömt att det var så kul men konditionen var inte på topp. Dessutom brann det en bit bort från plan. Det blåste massor av rök till planen. Och jaa sen dunkade mitt huvud hela kvällen. Slutsattsen blir att jag inte ska bli brandman! Imorgon är det Fredag!

Che Guevara

Ibland kan man undra vad jag tänker med, helt ocensurerat ramlar mina tankar ut i världen..

Det känns lite som att då och då blir jag så som de personer jag avskyr eller en gång avskyt. Lite för mycket elakt sarkastisk.

Komplimangen idag gjorde mig lycklig hela morgonen. Den har snurrat runt i mitt huvud ett bra tag.
Jag har kommit på en mycket klantig sak som jag gjorde igår. Jag försökte hjälpa den lilla tjejen med engelska. Hon frågade vad ordet byte heter och vi slog upp det. Det stod att byte hette booty. Och jag tänkte att det heter väll så och inge mer med det. Men när jag gått därifrån kommer jag på att booty betyder något helt annat också. Pinsamt! Hennes engelskalärare kommer helt klart undra vad för konstig person som hjälpt henne med läxan.
Våran projekthemsida har då krachat hemskt. Typiskt, dagen innan redovisningen.

"Jag känner mig som en kokospalm vid amazonfloden"

En hel kväll har jag förberett mig till projektredovisning men så ringer jag min projektarbetskamrat som talar om att vår hemsida som vi ska redovisa inte fungerar. Otur säger jag då jag hade kunnat gjort ngt mkt bättre av denna kväll i så fall.

Annars fungerade mitt besök hos Tina (the litle girl with english problems) väldigt bra. Vi fick bra kontakt och övriga medlemmar i hennes familj var otroligt trevliga. Pappan gillar att brodera och var hemskt pratglad. Hoppas bara min insatts har varit till någon nytta. Engelska är ju inte direkt min starka sida. 

Jag har varit på fläskbalett ikväll. Har märkt att det inte bara ett ställe där man tränar utan ett ställa där man träffas, umgås med gamla vänner, ett ställe där man spanar in andra människor, eller ett ställe där man uppfinner nya spännande rörelser till musik. Vad töntigt roligt det helt osökt blev.??!!  

Imorgon är det torsdag och FOTBOLL!!! som jag har längtat.  
För övrigt orkar jag inte luncha med dessa osympatiska människor mera. Det funkar ngn gång ibland men inte alltid. Var är du Dolly när jag behöver dig? Du har svikit mig! Och inte tvärt om.

Vår och meningslösa minutrar på stationen.

Idag är det sommartid. Det var väldigt bra att jag kom på det i natt annars hade jag fösovit mig. Jag har gjort projekt hela dagen+ lite igår kväll också. Men man får plugga lite på lördagkvällar ibland om man inte har något som är viktigare tex vara med någon speciell eller göra något väldigt viktigt tex som att åka tåg till stan för att "hänga där" för att sedan åka hem i en trevlig nattbuss. Så var inte fallet igår utan jag var med min familj. Dessutom såg jag en bra film på kvällen. The constant gardner. Min fassa hahahehehihi fick något knäppt ryck igår och köpte massor av filmer det var underligt. Men det var vänligt också. Igår köpte jag massor av kläder. Det var väldigt mycket folk i stan i går. 
 
Min mossa räddade mig från att åka iväg allderles ensam med tunnelbanan. Vi var nämnligen nära på att missa tunnelbanan hem men jag kastade mig in genom dörrarna. Och eftersom hon inte ville ha sin dotter borttappad i huvudstaden kastade hon sig in genom dörren trots att den stängdes. Hon klämmde sig nästan. Vilken mossa! Det beundrar jag henne för. Lönehelger är faktiskt helt okej när man handlar med sin mamma har jag kommit på man kan dra fördelar av det.

Jag fick en enastående måltid hos Sandra idag än en gång. idag bjöd hon på husets resurser. Nu är vi nästan klara med vårat projekt men jobbigt att redovisa allt på onsdag. En annan nämnvärd sak är att Karin halkade två gånger idag och det såg roligt ut. Förlåt jag känner mig lite skadeglad. Hon trampade även i en vattenpöl. Hennes reaktion var endast oj! och inte åhhhhhoouuu noo jag trampade i en vattenpöl och min sko är blöt. Märklig reaktion!  

Fredag!! JAh!

Vill bara berätta att det är läskigt att gå hem ensam på nätterna när det är mörkt. Vad är jag rädd för egentligen? Jag bor i en liten fredlig del av bollstanäs där ganska lite händer. Det är för kallt för att människor ska vara utomhus. Kanske är det bara mörkret som skrämmer mig. hmm vad mer jo jag har varit hos Krämen och kollat på film och talat om allt som går att tala om en fredagkväll som denna. Mkt trevligt faktiskt. Idag var det en mkt skum "man" på min buss hem. Och alla som ngn gång åkt buss från rotebro och i sollentuna vet vem jag menar. Han som sätter sig bredvid ensamma flickor på bussen och har rött nagelack. Han verkade vara rätt tystlåten. Men idag då jäklar han skrek minsan så det hördes till jokkasjervi på finsk,rysk svenska. -Jäfla heveti varför stannar du inte för busshefvetti!!!! Det är ett jäfla trick för faan!!! Underligt han kanske lever i en annan värld eller så har han inte alla fåren hemma. Förlåt för fok fördomen Anna, men du såg minsan väldigt intresserad ut. Nu är det natt och annars är fredagar bra dagar.

It´s like talking to a helicopter when you know that you are a plain.

Jag har ätit tre skorpor idag. Om man äter tre skorpor mår man illa. Skorpor är gott men idag blev det för många. Jag tror att jag mer gillar tanken på att äta skorpor än att äta skorpor. Underligt det där.
Mitt hus är fult denna vecka, det ligger grejor överallt. Det är som att ta sig igenom en hinderbana när man ska ner till ytterdörren. Mitt rum var ju för sej fiint men jag råkar ha en familj som gillar att kasta in saker i fina rum.    
Annars vill jag bara en än gång tala om hur jobbigt det är att ha en inneboende.
Nämen det skulle ju vara kul om det kunde vara påsk snart. Jag vill bara bort från Upplands Väsby. Jag vill till landet (Landet låter väldigt stockholmskt att säga det är bara i stockholm man säger landet. Men jag är ju nästan stockholmare så vad är probemet?) och träffa släkten mestadels vill jag träffa Ankan, Vicke och Trix. Jag var lite trött på människor igår och i förrgår. Eh var bara en tanke jag hade i måndags och tisdags när alla var så dystra och gråa. Kändes som jag var ensam om att vara glad bara. 
 
Igår kom jag på en sak. Jag längtar efter en lukt. kan man säga så? Låter konstigt men jag gör det i alla fall. Lukten uppkommer när man kastar öl på agrigatet i en bastu. Den lukten är uuunderbar!
 Igår hade jag ett oerhört djupt och givande samtal med min kloke vän Frasse. Det var så djupt att om någon hade hört oss hade vi säkert fått vara med i radio eller möjligtvis på tv. 

                           För övrigt vill jag ut och busa i helgen! Är det en omöjlig begäran? 

Lunes

Idag har jag varit hos doktorn igen. Tyvärr ingen god nyhet. Han tar mig inte på allvar. Han hade redan ställt diagnosen innan jag kom in jag lovar. Även om jag överdrev som bara den så skrattade han och sa att det kommer gå över om 14 dagar. Jag sa att hans meducin var värdelös. Han sa att jag skulle ta den i alla fall även om jag dör och återuppstår varje gång jag tar den. Mycoplasmaäckel i 7-8 veckor har jag hostat och kommer troligtvis att göra det i minst två veckor till. Men alla tror bara att jag är mesig och har lite rethosta. Men det är ingen rethosta det är hysteriska hostanfall vi pratar om.  När jag kom dit fick jag vänta för länge trots att vi bestämt en tid sen får jag vänta på att provtagningstanterna slutar skvallra  bara för att jag skulle blåsa i en liten plastgrej. Doktorn fick mig att känna som att det inte var nödvändigt att gå dit. Men han är å andra sidan väldigt vänlig och pratar mkt om skidåkning med mig. För sjuttioelfte gången frågar han mig om jag röker. Men det är ju bra om patienterna får säga vad felet är innan man ställer diagnos. Men han har säkert rätt. Mykoplasma en pytteliten bakteri som är väldigt lätt att ta död på men lämnar sina spår i ganska många veckor.
Det mest förnedrande var när han sa att jag hade hans tillåtelse att träna. Som att jag hade avstått att träna för hans skull eller för att jag skulle vara rädd för att bli sjuk. Jag låter bara bli att träna för att jag helt enkelt tappar andan och det flyger in små dammkorn i mina lungor som inte vill ut därifrån om jag gör det. Men men imorgon tränar jag väll då. Jag är visserligen glad att det inte var något livshotande och att jag kan börja träna igen.  

Krusbär

I en veckas tid har jag undvikit att åka buss från väsby station. Allt för att slippa försvara mig mot personen som jag var lite elak mot förra helgen. Idag tänkte jag att det är väll chansen 1 på miljonen att just han/hon den/det kommer ta samma buss som jag klockan 18.00 en söndagkväll. Jo men visst självklart stiger han/hon den/det på bussen. Vad är sannolikheten? Det måste vara ett tecken?!! Men som tur var tror jag personen skämdes mer än vad jag gjorde och vi såg inte ens på varandra.

Hund i toffel

Hund i toffel  I fredags var jag på teater och dom dansade så otroligt sköönt. Jag och Tora ska öva lite på det sen kan vi ju dansa så på ngn trevlig studentskiva förhoppningsvis. Jag kommer inte riktigt ihåg alla rörelser tyvärr men jobbar på det. Teatern var annars helt okej.

I igår var jag i Kista med Hannah alias räkan eller maneten från barents hav. Jag köpte mig ett fint grönt linne. Det var ju bra men jag skulle egentligen ha en tröja. Mkt synd att jag inte hittade det. Annars fönstershoppade vi mestadels. På eftermiddagen åkte vi till coop. Hannah fyndade och köpte två glasspaket för jaaoo jag kommer inte ihåg vad det kostade men billigt var det. Resten av tiden på coop spenderade vi på fiskavdelningen och sen gick vi och kollade lite på leksaker. Vi hittade en jättekul telefon som ringde när man tryckte på massor av knappar.

Jag blev än en gång erbjuden lördagsmiddag av min gode granne Jan. Jag tackade ja med förtjusning. Jag menar vem kan motstå en sådan fråga. Och middagen var väldigt god. Sen kollade vi ja, räkan och hannahs indiska vän) på melodifestivalen och åt godis, glass osv....  

Idag har jag varit på en 4 timmar lång föreläsning och jag fattar ärligt talat inte hur man kan vara så tråkig som snubbarna som pratade var. Har dom inge bättre för sig än att sitta och tänka på sekularisering och andra konstiga ord? För att inte tala om publiken som tycktes vara intresserade av det som sas. Det är bara fred och konfliktmänniskor som allvarligt talat uppskattar sånna extremt tråkiga disskutioner. Eller jag vet inte kanske har fördomar om dom också men dom såg ut att tycka det var intressant i alla fall. En hel dag har jag alltså suttit stilla på en stol och försökt lyssna men inte lyckats med det.


Je suis fatigué de la vie?!

Tanken är svindlande framför mig gapar en avgrund.

Det sämsta är att ha en mycket liten hjärna som det inte får plats några lokalsinneceller i! Idag kändes det som om det skulle vara mycket illa om någon hade gett mig något farligt. (Bara jag vet vad jag syftar på) Men man kan ju fantisera om vad det kan vara. Och om det är någon som fantiserar sig in på fel bana kan jag juh säga att det inte är så som dom fantiserat!  Jag skriver detta för att kunna komma ihåg att det här har varit en ledsen dag.
 -Det är inte lätt att spela glad en ledsen dag.
- En ledsen dag gör att man inte orkar göra det man ska.
- En ledsen dag gör att man tänker sönder sin hjärna.
- En ledsen dag gör att det känns som om det är första dagen av resten av ens meningslösa liv.
 
 

Vänta nu här jag tror jag känner igen dig!

Varför kan jag inte fatta att man inte blir friskare av att gå ut och vara uppe på nätterna? Jag kommer få leva mitt liv så här. Men det var i alla fall kul igår. Precis på pricken när jag och Hannah bestämt oss för att åka hem så händer det. Då exakt vid den tidpunkten blev det roligt.

Hannah som inte ens var taggad. Och så bara kom det undrar vad det var? Kanske att vi träffade väsbyfolket. Dessvärre tre väsbymänniskor som var något jobbiga och självklart började vi (hannah skulle nog säga att det var jag) prata med dom. Den första tillbringade hela kvällen med att para ihop mig med dom andra två. Men hah han misslyckades rätt rejält. Jag har liksom lärt mig att inte bry mig om vissa människor som är tråkiga under det här året. Och det var fördel sofia igår. Men varför inte förstå att jag inte ville dansa med Daniel. Fatta vinken eller vad man säger. När man står med ryggen mot honom och dansar med tre andra killar är inte det rätt klart och tydligt då? Men stackarn han lovade att bjuda mig på mcdonalds men varför??!! Vi skulle ses klockan tre utanför men varför??!! jag hade inte direkt gett honom ngt hopp om att han hade en chans på mig. Jag gav honom till och med fel nummer och han sa snälla ge mig inte fel nummer det finns andra tjejer som gjort det. Men ledsen Daniel för nu händer det dig igen. Det värsta är att jag kommer behöva träffa dom igen någon gång på bussen eller på jessicas studentskiva eller liknande. Vad säger man då? öö jag råkade ge dig fel nummer eller så klär man ut sig till ett får eller något i den stilen. Förslag någon? När man tänker tillbaka på det var det rätt elakt av mig. Men man tjänar på att vara tydlig.

Men tack och lov att Hannah, Mats och Ola kom och räddade mig även om jag inte fick vara med i deras töntiga circle of trust.

Men vart tog sollentunamänniskorna vägen som bortblåsta.  

Jobbigt tråkigt och överjävligt att behöva plugga en hel helg. Igår avslöjade jag hemligtheten om Dolly. Dolly har nämligen varit scout i massor av år. Uppiktigt sagt kan man bli nördigare näe men det är bara ännu en av mina fördomar scouter är väll tuffa jag har juh till och med gillat en scout en gång i tiden. Fast han var inte så bra på att göra upp eld så jag lämnade scouten.


Familjekriget

Hannah du är bäst!Hannah du är bäst! Hannah du är bäst! Hannah du är bäst!Hannah du är bäst! och sist men inte minst Hannah är den bästa!

Vad hade jag gjort utan dig? Förlåt för att jag krånglar till allt så mycket ikväll! Jag ska göra allt för att du ska få en lyckad kväll!

I´m sick and tired of frozen peas.

Thank you my friend in need (the little jellyfish from Barents sea)  for helping me to control myself. I was so sad and angry that I could do something tragic. Not to myselt but to the surroundings. And thank you for all the encourage you gave me today! I really needed it! I was very upset because of all the pressure in life. School, driving licens and short of money. But now I´m very happy again.

Tomorrow I will be very glad because I have an interessting math lesson. I will enjoy it so much because it is so exciting to learn more math. No, the only good thing is that my friend Dolly hopefully(if she not pretends to be sick or something) will be at that lesson. (Sorry i have to many prejudices but thats the way I am a bit evil maybe??!) And I just love to discuss the rewarding numbers with her. If we hit our clever heds toghter we can be smarter than the hole class. I just love it! It´s amazing! splendid and marvelous. I have a red nose which bothers me a bit.   

Now I´m sooo tired I could almost fell asleep at Hannah´s computer. Ps. I´just adore the dog Nova even if she doesn´t like my mum the liverpatélady) DS.


Knasbollsgalnaknäppistankar!!!

Okej kan alla sveriges invånare fatta att jag har lokalsinne som ett litet murveldjur på en gräsäng! Nämen det är faktiskt allvarligt. Jag har fötts med en mindre lokalsinnenervcell i hjärnan. Jag tar faktiskt åt mig väldigt mycket när någon blir förbannad på mig för jag inte hittar. Jag vet om att jag inte hittar och försöker faktiskt göra någon åt det. Dom som tror att det bara är en imitch eller en fasad kan dra dit peppar växer. För jag är fcuking jäfla seriös och nyss blev jag faktiskt lite arg på detta problem och på personen som påminde mig om att min GPS i hjärnan e totalt paj. 

Sen är jag lite småförbannad på alla som går omkring och är så lyckliga hela tiden. Det kan man inte vara! Alla människor runt omkring en är för tusan inte änglar! Och dom människorna som är så lyckliga hela dagarna kanske bara spelar eller så är dom hemma och gråter på kvällarna? Eller så kan man vara helt genomlycklig?? 110% hela tiden? Tjat tjat  tjat!!! sluuuta tjata. jag blir gaaalen på allt nu. Jag har helt enkelt ett 5 minuters agretionsutbrott! Jag som varit så glad hela dagen.
 
Tanken på att någon kanske pratar om mig eller tänker på mig just nu gör mig galen. Och det måste ju vara sant att någon på hela jordklotet gör det just nu och om ingen gör det nu så kommer dom göra det när dom läser den här texten. Det är konstigt jag kan bara inte föreställa mig att någon kan prata om mig när jag inte är med??!!!  

turbosova

Jag vill inte va rädd..

Jag vill 100% inte komma tillbaka till verkligheten!

Jag avskyr när man kommer hem och måste tänka på allt som man måste göra men inte orkar. Jag vill tillbaka till alperna. Jag vill bo där. Vi har ju för sig bara haft två dagar sol och fyra bra skiddagar. Men jag älskar att åka skidor.
Tack farbror doktorn för hostpillerna som inte hjälp ett skit. Jag tror fortfarande att jag ska dö så fort jag springer upp för trappan. Men vem vet det kanske beror på att jag har bott på cirkus 2000 meters höjd i en vecka.
Mina fördomar om fransmän blev i början av veckan besvarade. Alla är så falskt trevliga. Och den händelsen som verkligen talade för att fransmän skulle vara snobbiga idioter var när jag blev utskälld på franska av liftvakten. Alltihop för att mamma tappade sin stav i liften. Det slutade med att jag inte kom med samma lift som min familj. Nästa lift kom bakom mig och om inte fransmannen hade släpat undan mig hade jag förmodligen blivit mosad. Därefter fick jag en rejäl utskällning på franska med massor av svordomar. Men igår tog jag en gång för alla död på alla mina fördomar angående fransmän. Vi hade nämligen världens trevligaste busschaufför.
Dumma blåbär från Lidingö!! 4 starka skäl att bokstavligen hata dom!
  1. Dansade/stampade och lekte hela havet stormar med pjäxor på nätterna!
  2. Skvallrade och snackade massor av skit i korridoren hela nättera!
  3. Spelade hög och dålig musik på nätterna!
  4. Rökte i korridorerna! Alla mina kläder luktar skit och jag har varit passiv rökare i en vecka. Jag menar hur puckad får man vara? Röka inomhus när det bor andra på ett Hotel där det gäller rökförbud. Visserligen är cirkus 59% av mina vänner rökare men jag respekterar dom för dom skulle väll aldrig röka inomhus i en jävla korridor. Och man kan ju faktiskt inte hjälpa att man har fötts med ett lägre självförtroende. Jag uppmanar ju för sig alla att sluta med denna 80- talsgrej.
Efter den här resan kan man fråga sig, Hade jag betet mig som dom om jag vore på skolresa? Dessvärre hade jag nog delvis gjort det. Jag är ju trots allt 59% fjortis näe skämt och sido det finns dom som är värre än mig! Dessutom är fjortis ett så överutnyttjat ord som väldigt ofta används vid fel sammanhang. Det har helt enkelt blivit fjortis att säga att någon är fjortis.
Sen vill jag dela ut en pluspoäng till killen som erbjöd min mamma att lägga hennes packning på hans stol trots att han hade gåsjacka, svarta stora solglasögon och bakåtslickat hår. Vilken gentleman!


Resan hem var hemsk! Först fick vi vänta i 8 timmar på att bussen skulle komma till Val thorens. På grund av snöstormen och en lavinen var den försenad. Efter det fick vi stå utomhus och frysa i en timma. Därefter fick vi springa med packningen i snöstormen ner en bit för bussen kunde inte komma upp. Det var kallt jag trodde jag skulle tappa mina fingrar. När vi kom fram till bussen kastade vi in våran packning. Det tog ytterligare en halvtimma innan bussen gick för tre tanter vägrade åka med om inte busschauffören satte på snökedjor. Dom gav sig tillslut men alla i bussen blev övertygade att vi skulle dö om vi inte hade snökedjor. Jag såg min mors blick som sa att det här kommer gå illa. Jag började tänka på vem som skulle få ärva mina grejor om bussen välte och jag dog. Haha. Nej sånt skrattar man inte åt!!!!
I bussen befann sig nu cirkus 15 lidingöbor (som började bråka med varandra för deras packning var för tung. Inbördeskrig bland gässen helt enkelt. Vilken katastrof!), en rolig familj som tog på sig rollen som reseledare för vår reseledare vågade inte åka med ner, tant Beda med familj+ dom tre tanterna som ville ha snökedjor och så vi förstås.
Efter en timma ville tant Beda och hennes barnbarn att vi skulle stanna för toalettpaus. Vår snälla busschaufför gav oss såklart en 10 min paus vid en mack. Dom 10 minuterna blev 15 minuter eftersom busschauffören hade stuckit iväg på ett eget litet äventyr. Information om det saknar jag tyvärr. När busschauffören kom tillbaka kollade reseledarfamiljen så att alla var där. Det var ingen som saknade någon för ingen sa något. När bussen hade åkt cirkus 20 meter skriker lidingöflickorna att dom saknar 4 pers. Hur dum får man vara om man glömmer 4 av sina kompisar på en mack? Dom hade säkert inga hjärnceller kvar efter denna vecka. Så bussen vände och skulle hämta upp dem. När vi var tillbaka på macken var dom inte där. Tillslut gick en av gåsflickorna motvilligt med på att hämta dem. Det hela tog en halvtimma extra. Alla i bussen blev arga på dom för vi hade ett plan att hinna med.
När vi kom till flygplatsen fick vi vänta i 4 timmar på flyget som var försenat. Men det fanns dom som hade det betydligt värre. Någras plan blev inställda och var tvungna att stanna i Grenoble. Jag träffade en från min skola på flyget. Hon hade väntat i 10 timmar på flyget och var dessutom sjuk stackars henne.! Vi var hemma klockan fem på morgonen då hade jag inte sovit på 22 timmar så nu är jag lite smått arg.

Sammanfattningsvis kan man säga att resan var helt okej trots lite sol. Nästa gång jag åker till alperna åker jag INTE med familjen. Det är ganska jobbigt att bo i en 16 kvadratmeters mögellägenhet med familjen. Det innebär igenomsnitt cirkus 4 kvadratmeter var. Kvällarna har varit lite tråkiga. Jag har lagt passians och läst böcker vilket liv! Jag blev lite galen. Men vi har inte bråkat så mkt och det är ju bra.
Det andra dåliga med att bo med familjen är att det finns tusentals snygga killar där vi bodde men dom är out of reach när man är med familjen. Kändes dessutom som jag inte riktigt syntes bakom min gröna hjälm, stora halsduk och goggels.