dammtuss

Min tunga har bytt smaklökar. Helt plötsligt gillar jag allt jag inte tyckte om förut. Kaffe, suchi, mörk choklad och lite annat som jag totalt och fullständigt skäms över. Jag tror att jag gör en revolt mot mig själv ibland. Min bild av mig själv förändras i min egen synvinkel. Den döda vinkeln är föresten mycket bra att hålla koll på. Annars kan man krocka. Detta fenomen gick upp för mig förra veckan när det för första gången kom en bil i döda vinkeln.

Jag tror att mitt bäbis/barnspråk har utvecklats vilket har lett till att jag har komunikationsproblem med vuxna människor., finner inte ord.

eman,letten,fia, essander
Han är som ett litet intolerant blåbär med kritvit kalufs som kommer och killar mig ibland.

Jag har oro. Över sydamerika. Tänk om vi inte kommer rätt och min dröm inte kan uppfyllas. Tänk om vi tagit oss vatten över huvuderna?

Torsdag föreläsning om voluntärarbete. Lyssnade på en kvinna som gjort en liten räd på sitt jobb och samlat in pengar till ett handfat i peru. Jag vill också göra en liten räd. Men Hannah tog kol på den idén och fick mig att vakna ur min bomullsvärld. Människor slänger väll inte ur sig pengar hipp som happ.
I slutet av föreläsningen haffade vi kvinnan innan hon han ila iväg med sitt äpple. Fick många bra tipps och trix.
Jag vill iväg men det är svårt för många säger att det är en farlig resa. Men vem vet det kanske bara tyder på okunskap.

Shanti efter det, mycket god mat, måste lägga namnet och gatan på minnet, Katarina bangatan.

Sen hamnade jag av någon konstig anledning på café Opera och Erik, Hannahs kompis spelning. Jag kände mig som en isbjörn i en öken, helt fel. Överallt fanns dom, välsminkade killar och tjejer i högklackat. Alla flockades runt champangen. Människor med helt andra prioriteringar i livet än jag. Jag kunde inte ens dansa till musiken även om jag snodde/lånade/fick en energidryck. Mitt i röran dök ett rosa hår upp. Det var Babbsan som vallt att också medverka på denna tillställning.  

Eh orkar inte, jag lägger ner projekt blogg för idag!

Manu Chao 14/10-07 Hovet- taket lyfte och konserten var en lång fest!

Emma och jag har känt varandra sen vi var pyttesmå. Hon har alltid varit den bossiga, lite kaxiga typen medan jag varit mer avvaktande i mitt beteende. För ca 8 år sedan flyttade hon till Norrland och vi tappade kontakten.
Det vore fel av mig att påstå att jag saknat henne. Nu har hon alla fall flyttat till söder och återvänt till huvudstaden. Innan dess tillbringade hon ett år i staterna. 

Förra veckan bestämde vi att vi skulle ses för att ta en öl som det så fint och städat låter. Hon föreslog att jag skulle komma till hennes lägenhet innan. Det var mkt trevligt och vi hade mkt att prata om. Kvällen blev dessvärre fatal för min del. Orsaken till detta kan nog spåras i det vita vinet. Emma bjöd nämligen på vitt vin i gigantiska glas. Själv hade hon inlett kvällen med en halv flaska vin innan jag kom, vilket inte märktes. 

Efter två bamseglas vin bar det av till Peppar, en bar min kära kollega rekomenderat. Där beställer min gamle vän in mer vin till mig innan jag hinner blinka. Efter det får jag fullt upp att hålla reda på Emmas huvud, jag ser nämligen dubbelt. På samma gång försöker ja förtvivlat att styra upp samtalet och ge rätt kommentarer vid rätt tillfälle. Trodde att min räddning skulle komma när hon gick på toa. Häller över vin från mitt glas i hennes. När hon återvänder säger hon att det är min tur att köpa ngt att dricka. Allt jag har råd med är två gin tonic. När hon tar en rökpaus får jag ytterligare ett tillfälle att hälla bort min dricka. Men jag får den briljanta idén att hälla mera i grannes ölglas som jag inte ens känner. Vi hade nämligen lovat att passa deras väskor. Varför gör jag jag så knäppa saker så ofta. När hon som satt brevid oss kommer tillbaka säger hon till sin kompis att ölen inte var god på det här stället. Hatar mig själv för den händelsen, gud vet vad som kunde ha hänt, hade ngn sett hade jag nog hamnat i finkan. 

Kvart över 12 sklijs jag och Emma åt. Sista tåget hem går 01.00. Den resan var en riktig strapats för mig. Först sätter jag mig på fel tunnelbana så hade ja inte klivit av i tid hade jag hamnat i Hagsätra el liknande plats som är obefintlig på min karta. Lyckas ta mig till rätt tunnelbana. Men en station innan t-centralen mår jag så dåligt att jag måste kliva av. Sätter mig på en benk, men får tillbaka mitt vett och kastar mig på tåget igen. Hade jag inte klivit på igen hade jag missat sista pendeln. Fem minuter innan tåget går är jag framme. Lider hela den långa resan till Rotebro. Väl framme ser jag att sista bussen gått. Vilket inte är ett hinder för mig vi det tillståndet. Man kan ju alltid gå hem. Tack och lov kom en buss i alla fall och jag slipper genomföra min briljanta idé om en uppfriskande promenad. Natten var hemsk, vred mig i sängen och har aldrig mått värre. 

Jag skäms så otroligt över gårdagen. min image spricker brutalt. Tror  min familj tycker så i alla fall.  Förlåt om jag gjorde välden besviken igår men jag är tyvärr ingen ängel.  

Idag är det på´t ba och fullt ös på manukonserten.

Amsterdam here we come!

I torsdags var det min första pankistorsdag för det lät så mysigt när Kattis pratade om det i bilen. Jag hade tänkt mig göra soppa till. Det var den dagen det var kanelbullens dag. Jag köpte hem tre stora kanelbullar till min familj. När jag kom hem skulle mamma iväg, karin på konstgrupp och pappa jobbade. Jag fick därmed äta mina pankisar själv. Ingen var heller intresserade av bullarna. Till min räddning kom Johan och åt bullar med mig.

Fredagmorgonen inleddes med en mkt spännande tigerjakt. Med bilen åkte jag med ilfart hem. Full av förväntningar inför restaurangebesöket med Johan och hans bundsförvanter. Dessa människor visar sig vara av pensionärskaraktär och bangar på restauragbesök utanför sollentunas gränser. Aningen bitter går jag med på att äta på kinarestaurang. Väldigt god mat och kul att träffa gamla vänner men antigen är min eller deras humor lite ringrostig för jag hänger inte med i svängarna. Med mina dagiserfarenheter och lita snabbtänkt kreativitet räddar jag kvällen med en kul lek. Johan avslutar som alltid kvällen med att tvätta händerna och ett glas filmjölk. Vad får han alla fixideer ifrån. Möjligt att jag också har sånna. Tål att tänkas på. 

Lördag i stan med mamma. Jag bjöd på suchi. Lyckat. Min mamma är nämligen en av de coolaste människorna. Härligt med nya kläder. 

Kvällen tillbringades med Sophie del pilar, en annan cool människa. Det läste jag på mjölkpaketet i morse om människor som sprider energi och hon måste vara en av dessa. Vi tittade på buggtävling på tv så nu jämarns, johan nu ska vi äga dansgolvet. 

Åt taggtråd hela söndagen och van matchen med 5-1 och jag var bra. Vilket lyckorus. Vilka pantertanter menar jag det e krut i kärringarna. 

MIna barn ska aldrig få för små galonisar och omöjliga fingervantar.

+Fotboll är min lycka även om det inte är något jag pratar om. 
- I hemlighet avskyr jag  rosa playdolera. Den får mig att få kväljningar.