Bloggjävel

Vet inte vad jag ville med detta kanske ett uppror. Jag kunde inte bara blunda och jag skrev allt för att jag tog åt mig av dina tankar. Kände mig träffad. Nu är det punkt, slut, finito med att rikta mig eller förmedla saker med text. Allt missförstås och jag tänker använda min röst och försöka att inte backa. Reda ut situationen.

Har kommit hem från Darinkaoset i det centrala väsby. Småfolkets Mecka. Tuggumituggande clownmålade små människor invaderade centrumet.

Natt

Svar på tal

Till J.T
Var rädd om H för hon är en bra vän. Jag vet dessvärre inte om jag förtjänar den titeln. Och enligt dig hör jag ju av mig så sällan och lämnar dig utanför och så fort jag överhuvudtaget nämner något possitivt om H verkar det bli ett herrans liv. Ibland känns det lite som om du behandlar H som M gjort med dig men det går väll inte att jämföra eller? Jag ska inte bara säga att det gäller dig utan H med. Hon blev väll avunsjuk ngngång när vi hittade på saker.

När det passar sig för dig ska jag höra av mig. Någon vecka ringde jag faktiskt många ggr och frågade om du skulle med och träna men nej då kunde du inte. Tycker du ska se över dig själv lite också. Du meddelar väll inte H eller mig för den delen vad du ska göra hela tiden. Så om jag och H åker iväg ngnstans utan att säga till är väll inte det så konstigt.
Vi är olika men vet du vad jag får ändå ut ngt av att vara med dig. Lär mig att acceptera att du är en impulsmänniska och jag inte är det. Jag själv tycker det är otroligt löjligt att hålla på så här. Det påminner mig om när vi var små och H gick hem för att hon blev sur. Nu är vi inte små och borde inte irritera oss på dessa smågrejor.


Vet inte vad som är riktat till mig av det du skriver. För du skriver i gåtor. Ibland måste man ta sig ur "sin egen lilla värld" och sätta sig in i andras världar också.

Nu känner jag mig som en liten 14-åring som skriver en löjlig insändare. Men jag följer bara erat exempel.


Dimma

Nu känns det bättre när jag berättat om allt elände för hannah. Igår försökte vi förjäves att hitta det flummiga cafét på söder. Men det gick inte. Hannah vägrade titta på kartan. Tillslut gav vi upp. Jag vill också ha en egen lägenhet där jag kan sitta och måla en fredagkväll och dricka vin. Jag köpte en fin tröja igår. När jag har på mig den ser jag ut som min mamma gjorde på 70 talet. Men det är retro och bra med dom färgerna. Hannah köpte en klänning till nyår. Men inga julklappar dessvärre.

När vi fikade på ett dyrt fik kom vi på den briljanta idén att ha parmiddag. Känndes märkligt men så fick det bli. Hannah och jag handlade till trerättersmiddag.

Lyckat.

I natt sov jag eller sov och sov plågade jag mig igenom natten i en 90 säng. 45 cm. Gick knappt att vrida på sig. Så därför snälla tomten ge J en stor säng och ett stort täcke i julklapp. Det är en av mina önskningar. Efter duchen höll jag på att svimma. Eller jag vet inte vad jag gjorde, hemskt var det. Det blev svart, snurrigt, benen vek sig och illamående. Blää nu är jag svag. Varför gör man så? J blidde orolig. Glad att han tog hand om mig. Dum som jag var körde jag i ett snurrigt tillstånd hem. Men det gick bra. Nu är det varmt i ögonen.

Ska man orka och våga träna? Jo för jag mår ju bra av det. Och jag är inte sjuk!!!

Ädelostsås och ett pippiplåster.

Jag har fått en fin spiderjacka av hannah=). Glad att hon har haft det bra. Hon var väldans trött bara och slingrade sig som en ål runt pontahontas.

Nu sattsar jag på att gå och lägga mig. Får se hur det slutar. Måste ju kolla på tv och läsa och borsta tänderna osv så det kommer nog sluta med att jag går och lägger mig lika sent som vanligt.

Imorgon är det onsdag. Då är det fisk. Fisk smakar äckligt. Äcklig är den som äcklig är. Nåt som är äckligt det är att diska efter slemsås. Diska måste man göra annars blir det inte rent. I lägenheten är det nu jätterent. Jag vill flytta till en lägenhet. Om man flyttar får man bestämma själv. Han som bestämmer i Sverige heter faktiskt Fredrik Reinfeldt.

Veckan på Kungsholmen

Denna vecka har jag blivit äldre. sådär 25 känner jag mig som. levt lyxliv på kungsholmen, blivit irriterad på johan 40 ggr, kommit på hur mkt jag gillar johan 50 ggr, saknat någon att prata med, följt med en främmande människa till söder mitt i natten, försökt att bry mig om alla födelsedagsbarn och mkt mera.

Lägeheten på fridhemsplan var stor. Mjuk säng med stort täcke. Många kanaler. Johan var gullig när han hela tiden försökte prata engelska med katten Josef. Efter bara nån dag kännde jag mig som hemma. Trivdes. På tisdagen lagade Johan pannkakor. Det är också gulligt att han bestämmer sig för att laga mat till mig fast han bara kan göra pannkakor. Jag småler när jag ser att han satt upp en lapp med receptet på kylskåpet. Jag lagade mat på onsdagen med ljus och rock olidies.

Fram till onsdagen var allt perfekt. På torsdagen hade vi bestämt oss för att äta på restaurange. Jag var den dagen av ngn oförklarlig anledning väldigt glad. 20.30 äntligen kom han hem. Men då säger han att han är deppad inte orkar gå till min favoritrestaurang. Jag som är den larvigaste och mesigaste och konflikträddaste människan i världen ger honom en kyss och säger man kan känna så ibland. Mitt glada humör förvandlades till en stor klump av ilska. Ville skrika och gå därifrån. Istället spelar jag någon annan. Jag går ner och köper mat. Och då var jag arg, väldigt arg och ledsen. Ville bara prata med ngn vem som helst. Så jag ringer min kusin som i princip ger mig rådet att smälla till honom på käften och dra därifrån. Då blev jag ännu mera arg. För det kunde jag juh inte göra. Jag tar mig så småning om tillbaka till lägenheten. Lagar maten, äter under tystnad och går och lägger mig utan ett ord. Och han bara accepterar det. Väl på jobbet nästa dag var jag bara tvungen att prata med någon om denna händelse. Jag bara öppnar mitt hjärta för en helt främmande människa som visar sig ha dom bästa råden. Vilket ledde till att jag hade en givande disskussion med the eagle under fredagsnatten. Okej så lätt gick det över. När jag erkänner mig besegrad och får frukost på sängen. Överreagerade jag eller underreagerade jag?


Fredag var jag ute och röjjde med tanterna och kocken på jobbet. Galet väldigt galet. Men kul. Kvällen slutade på ugglan. 23årsgräns och jag kom in. Men själv med främmande människa i huvudstaden. Olikt mig. Det är alltså det här jag missat. Det är söderställena som gäller. Satt så edet! Kul men man tröttnar snabbt på öl. 03.30 tillbaka i lägenheten.

Lördag, firade sophie. Och hemskt ledsen att så fort jag ramlade innanför dörren öser jag ur mig mina problem som hon troligtvis inte vill höra på sin födelsedag. Det var bra människor där. Åt mat och drack dricka. I stan lurade jag ett gäng killar med till väsby. Men vi kom aldrig till väsby. Utan bara till mc donalds på fridhemsplan. Skrattade hela bussresan hem men vad var det vi skrattade åt? I säng 04.00.


Och idag städat, köpt en hemlig sak åt ett födelsedagsbarn, skrattat en hel fotbollsträning, gjort kakor med Johan och städat mitt rum. så nu zzzzzzzzzzz


Summan blir då att jag lärt mig åka tunnelbana
lärt mig hitta på västermalm.
Lärt mig att bo med Johan
Lärt känna två coola människor
Lärt mig hur man rensar en kattlåda


Svartnatt kattnatt tusan till natt.

Den nya grejen är alltså att dricka fil. Fast då får man vit mustach. Man får även mustach om man äter en kladdig kebbab utan servetter i en bil. Detta prövade jag på igår. Kände mig lite uttittad när jag satt där på formatparkeringen. Orsaken att jag lunchade själv på en parkering i en bill var att jag besökte tandläkaren. Hon var korkad. Och varfördå? Jo pratade med mig som jag var 5 år dvs talade långsamt, tog tag i min arm och använde uttryck som men lilla vännen. Anledning nummer två var att jag låg nerfälld i tandläkarstolen. Kändes som allt blod skulle rinna ner i hjärnan och att man ska köra hövet rätt in i golvet. Och då tittar hon på mig en lång stund utan att säga ngt. Som att det var jag som skulle prata. Väldigt konstig tystnad följde. 
Varför kan man inte få ha samma tandläkare. Varje gång jag går dit säger dom att dom vill sätta sig in i mitt fall och måste röntga mina tänder. Jäfla onödigt hela tandgrejen det där. Less på det dära.  Dessutom tog besöket bara 3 minuter. Jag åkte fram och tillbaka från Danderyd bara för det dära.

Igår träffade jag Raz vi kollade på nile City i mitt lilla datarum och åt godis. Sen busade vi lite på min vind.

Varför måste alla gå och fylla år i November? Det blir ekonomisk undergång då. Dessutom mkt att hålla reda på. Men jag vill komma ihåg och ge bort små fina gulliga och rara presenter.

Idag har jag och Åsa ringt polisen i ett desperat försök att rädda en katt som blivit överkörd. Försent var det. Jag tog alla fall bort den från vägen. Men märker man inte om man kör på en katt?

Nästa vecka hittar ni mig i en lägenhet vid fridhemsplan. Förhoppningsvis i alla fall. Livstecken från den resande vännen i Kina idag. Hon har köpit en jacka till mig. =)

Okej rå, går jag väll och lägger mig nu då.

Sofia jag är inte rostad i halsen längre=))

The foxy fox Sophie del pilar.

I love you pumpkin. I love you Honey bunny. Everybody be cool this is a robbery! Any of you fuckin' pricks move and I'll execute every motherfucking last one of you!

Ska nog se den ikväll.

Jag fick färskpressad apelsinjuice av min granne idag. Det var väldans vänligt!

Grattis Johan till jobbet får man väll säga jag är oootroligt glad för hans skull.

Modigt Sophie del pilar. Du uppfyller kraven för att vara en riktig foxy fox. Hannah är ett bra föredömme. För hon bara göre.

Nej nu ska jag ta på mig ett fint leende och röja undan gårdagens spår i mitt trötta ansikte. Det är nu man ska vara trevlig så alla tycker om en. Let´s begin buttering or Ahora vamos a mantequllar!

Filmjölk och tartaletter

Varför har jag ett 40 cm långt ärr på mitt ben?

Hej då Hannah. Kommer sakna dig men ta dig i kragen och överlev. The survival of the fittest!

24 timmar i helvetet

Veckan blev så långt ifrån jag hade tänkt mig som man kan komma. Jag fick inte köra bilen till jobbet ngn dag. Det är onsdagen alla pratar om. Då alla stod och frös och ville hem. Jag måste alltså dra min version av det hela. Det jävliga.

Promenad på onsdag förmiddag till Nora träsk. Barn fryser och gråter och skriker. Min uppgift är att härda dom. Blunda när jag ser att barnen gråter pga av kylan. Klockan 16.15 behövs jag inte längre och beger mig hem. Snön blåser och jag kämpar mig fram till busshållplatsen som ligger en bra bit bort.

Bussen är lite sen men inte så farligt. Sätter mig på bussen. Försöker hinna ikapp livet genom att ringa massor av samtal till människor jag inte haft tid att prata med. Musiken är i öronen och befinner mig som vanligt i ett lite dagdrömmande tillstånd. Har därför inte en tanke på att bussen kör i 20km/h och att det knappt går att ta sig fram. Pappa ringer och frågar vart jag är, han är tydligen fast i trafiken vid Järva krog. har planer på att hämta mig. Jag menar att det löser sig och att jag sitter på bussen. Det är nog lättare att ta sig hem med lokaltrafiken i så fall.

Bara ngra minuter senare ropar busschauffören i högtalaren att han tänker vända tillbaka till danderyd för trafiken är kaos i sollentuna. Vid den tidpunkten var jag i Sjöberg. Väldigt förvånad kliver jag motvilligt av den varma bussen. Går in på Vivo och funderar på vad jag ska göra. Klockan är ca 17.00. Bestämmer mig för att ringa Sandra som bor i närheten. sandra ger upp sin matlagning och går för att möta mig. Det uppskattar jag verkligen. Andra jag känner hade låtit mig irra runt i sjöberg tills jag hittat hennes hus men inte hon inte.

Hos Sandra inser vi allvaret. Jag kan inte ta mig hem. Enligt säkra källor har människor övergett sina bilar och går hem från sollentuna. Vid 18.30 bestämmer vi oss för att gå till Mörby centrum så att jag kan ta tunnelbanan in till stan och ta pendeln hem. Det skulle ta ca 40 minuter. Får låna ett par varma skor. Promenaden tar över en timme och det är kallt. Förbi mitt jobb till och med. Tusen tack till sandra för att jag fick komma hem till henne och värma mig, för att hon följde mig till tunnebanan och för att jag fick låna skor. 

Tunnebanan funkar bra och tänkte att problemet var löst. Först nu börjar jag tänka på mat. 20.30 står jag på centralen och väntar på ett tåg som ska gå om 5 minuter. Tiden flyttas därefter fram 5 minuter i taget. När det står att tåget ska gå 22.18 ger jag upp. Känner att humöret inte är på topp. Trött, hungrig kall och irriterad på föräldrarna som inte tycks kommunicera med varandra. Vi bestämmer att jag ska ta mig till min faster och sova där. Lyckas åka till Västra skogen där hon bor. Får te mackor utan smör och vänlighet. Jag får sova i en hård säng med en kall filt. katten hoppar med jämna mellanrum upp i min säng. Vaknar ca en gång i timmen. Ser ut över essingeleden där människor fortfarande köar mitt i natten. Men jag klagar inte allt är bättre än att sova på en station. På morgonen duchar jag under en kran pga att jag inte kommer på hur duchmunstycket fungerar. rester av tvål fanns därför på min kropp hela dagen. Vilket är lite lätt obehagligt sådär. 

Olyckan vänder när jag möter Rosan på tunnelbanan nästa dag. Hon visar mig vägen till jobbet. Annars hade jag inte hittat dit. Hemma igen torsdag klockan 17.30. Smutsig, kall, hungrig, arg. Då hade jag inte sett mitt hem på 35 h.

Tack Sandra, faster Kicki och Rosan.