Vetenskap

Naturen är fruktansvärd och skonar ingen! Och som plåster på såren eller en liten tröst, skydd har vi vetenskapen. Vetenskapen används för att se efter hur det ligger till. Vetenskapen gör att vi försöker behärska naturen så gott det går och blir således ett sett att våga se det onda. Vetenskap ska vara reproducerbart. Men inget är reproducerbart. Till exempel musik, går inte av återskapas av någon. Allas upplevelser är olika.

Resultat betyder inget utan ifrågasättandet är mer värt. Men i Sverige lär vi juh ut konsensus.

Fast vi vill nog få vetenskapen att störta och falla. Vi vill avslöja och utbrista att det inte alls är så. Vetenskapen utvidgar det vi anser vara sanning.


Buenas..


Eller här kanske?

Framåt


Är det så här jag ska vara?


Kebnekaise

Hela arangemanget var planerat. 3 dl havregryn om dagen noga uppmätt i påsar. T-dojan fick dessvärre inte följa med då den åkte fast i säkerhetskontrollen. Dumt att ens förneka att jag hade olovlig sprit i mitt bagage så plockar genast ur den ur mitt sidofack. Men i ivern flyger den silvriga kniven ut på golvet och den trevliga damen i säkerhetskontrollen ler och säger att jag inte behöver ta till vapen. Utan krusiduller överlämnar jag istället min röda, fina flaska som är perfekt för att mäta med när man ska göra mat med trangia.

Sveriges högsta berg är 2097 meter för att inte vara så exakt. Detta berg som jag trodde skulle vara likt en grön kulle är ingen enkel utmaning. åh så gantilt säger Daniel och vi laddar inför bestigningen. Massor med mat måste med och alla möjliga kläder. Den västra leden tar ca 13 timmar att spankulera. Spankulera är nog inte rätta ordet utan snarare ströva fast med hela kroppen inklusive tår och armar.

Gympadojjor är inte det bästa vilket satte sina spår i form av skavsår på hela fötterna. Av glaciärvatten kokar vi vatten och gör nudlar med tonfisk. För varje steg tänker jag tanken att jag vägrar ta ett till. Men när vi kommer till snön är allt jobbigt glömt. Med mössa och vantar på skriker jag att det är vääärt! och vi gör en hälsning till Kicki Baracuda. Fast hälsningen avbryts av en gammal man som ger oss stegjärn och säger att vi måste bestiga toppen. Jag och Ingrid vill vara riktiga bad ass och tvekar inte även om mina skor glider ur spännena på stegjärnen. Efter ca 30 meter på kammen tar jag ett bra beslut. För om det är så att jag vill se alla människor jag dyrkar i denna värld igen är det inte värt att dö på en glaciär. Och faller Ingrid förlåter jag aldrig mig själv. Så vi vänder och går hem i massor av timmar. Sen gör det ont i alla kroppsdelar. Sabina och daniel serverar pasta med sås och vi dricker smålandsöl.




Harby

545 H åt fel håll som enligt min syster tar 5 minuter längre tid att åka med än 545V åt rätt håll. Klockan han slå 24.30 innan jag satte mig på bussen och jag hade just pratat om mördare och våldtäcksmän med Jessica.

Om bussen stannar i Harby eller ens Fresta för den delen och ngn av ngn underlig anledning tvingar mig att gå hem därifrån skulle jag inte hitta hem. Jag hittar dessvärre inte i kommunen där jag är uppväxt. Fast det har inte att göra med mitt lokalsinne utan snarare att jag helt enkelt inte varit så mycket i Väsby de senaste 7 åren. Och när jag var pytteliten fanns allt man kunde önska sig på Rosenhillsvägen.

I Harby eller Fresta denna natt, den 8 augusti är det dimma och tomt. Fast bussen åker vidare till Bollstanässkolan och härifrån och hem till mina föräldrar (det jag för tillfället kallar hem) är det en ganska lång bit att gå, speciellt när det är dimma. Bussen går sönder här och vill inte starta.

Chauffören har 5 passagerare. En av dem springer därifrån och ropar Lycka till efter sig. Vi andra sitter kvar. Länge, och busschauffören ber om ursäkt flera gånger även om det inte är hans fel. Han meckar lite och går ut och röker pipa. En tant från skåne muttrar för att sedan ge chauffören en arg blick och svär lite åt honom. Vi går ur bussen, den skånska tanten, två yngre tjejer och jag. Tänk om jag skulle bli tvungen att överleva med den här lilla gruppen. Tänk om allt skulle vara som i filmen Alive och vi skulle bli tvungna att äta upp ngn. Vem skulle vi då äta upp? Fast jag är juh vegetarian sen den 20 juli.

Jag slipper ta det beslutet i och med att en ersättningsbuss kommer efter 30 minuter.