Lyxliv
Idag har jag varit på kakkalas hos Jessica. Oerört goda kakor. Sen var jag och tränade. När jag kom hem lagade jag lyxmiddag till mig själv. Ibland är det skönt att vara ensam men inte när det inträffar en så komisk händelse som nyss. Så här gick det till. Efter maten mixade jag jordgubbar och mango i en mixerbägare. Eftersom det bara är jag här orkade jag inte hella upp i ett glas utan bestämmer mig för att suga upp innehållet med ett sugrör direkt ur bägaren. Jag sög och sög men det kom inte upp ngt ty innehållet var för kompakt. Därpå får jag den briljanta iden att dricka ur bägaren i stället. SPLASH!!!! Klumpen av mango,is och jordgubb hamnar i hela ansiktet. Situationen är så lustig att jag blir tvungen att skratta en lång stund, le åt mig själv i spegeln och ta 3 foton på mitt jordgubb och mangoprydda ansikte. Även om jag tvättat bort allt nu så känns det som om jag försökt snyffa en mosad jordgubbe.
Svar JA jag har på mig en djurgårdströja, är allmänt ful i håret och nej jag har inte kräkts på mig själv!
Svar JA jag har på mig en djurgårdströja, är allmänt ful i håret och nej jag har inte kräkts på mig själv!
Jag skulle säga nåt om jorden, nånting om hur jävlig mänskan är, jag sökte efter dom perfekta orden.
Kvinna, man, Universiell underordning, statusposition, maktrelation, diskurs, diktomi, geometri, sympati tvångsfilosofi.. här famlar vi omkring å vi fattar ingenting..
Kan man många ord kan man tänka många tankar!
Kan man många ord kan man tänka många tankar!
.
dumma david!!!!
öronbekymmer
Igår limmade jag fast pluppen på örhänget med superlim. Därefter lät jag det torka i ca 15 minuter. Därpå satte jag fast det röda örhänget i örat, inget ont anande.
Dricker lite dricka, dansar lite dans cyklar lite cykel.
Sen vill jag plocka av mig örhänget men märker till mitt stora förtret att jag limmat fast örat i örhänget med superlim. Med all min kraft rycker jag bort det från örsnibben och trots mitt hittills uppsalaonyktraste tillstånd känner jag smärtan stråla i hela örat.
Dricker lite dricka, dansar lite dans cyklar lite cykel.
Sen vill jag plocka av mig örhänget men märker till mitt stora förtret att jag limmat fast örat i örhänget med superlim. Med all min kraft rycker jag bort det från örsnibben och trots mitt hittills uppsalaonyktraste tillstånd känner jag smärtan stråla i hela örat.
Nattorientering
Inget illa menat mot en så fin stad som uppsala med domkyrka och allt men idag hatar jag uppsala. (Obs endast idag onsdagen den 3 sep)
Just för att vart jag än går gömmer jag mig bakom en stor karta och det slutar alltid med att jag hamnar på dragarbrunsgatan..
För att onsdagen den 3 sep var det fint väder ute och jag satt inne och läste massa text om kulturbegrepp.
För att jag vandrade 3 varv runt domkyrkan för att ge bort min lägenhetsnyckel. (dvs tofflar runt för att slippa diskussion)
Avböjde kvällsutgång så jag åt en god paj istället. På kaffemuggen stod det: Du är snygg! Jag tog det som ett faktum och begav mig ut i uppsalanatten trots allt. Jag var inte tillräckligt snygg idag så jag åkte hem efter 5 minuter. Är inte det ett helvetes jävla nederlag. Att gå till ett ställe, inte ge det en chans, tycka alkoholen gör människor patetiska stå i ett hörn och sen gå mot det jag trodde var hemmåt men ändå hamna på dragarbrunsgatan. Det är jag som är en patetisk snigel som borde bo i en bivack i ett år för att sedan förstå ordet socials betydelse.
Cyklar hem och tror att det är så jävla synd om mig när jag har allt bra man kan tänka sig: Bra boende, bra vänner och bra familj. I-landsproblem! han pojken på tvn som hade tomma ögon och förlorat sina föräldrar var det faen så mkt mer synd om. Och nu svär jag utav bara helvete. Men jag måste det för att klara av att vara det snälla lugna sofia.
För att ondagen den 3 september inser jag att det inte tar 30 sekunder att hälsa på hannah.
Sist men inte minst för att jag fick en internetadress om webdating!!!!!
Just för att vart jag än går gömmer jag mig bakom en stor karta och det slutar alltid med att jag hamnar på dragarbrunsgatan..
För att onsdagen den 3 sep var det fint väder ute och jag satt inne och läste massa text om kulturbegrepp.
För att jag vandrade 3 varv runt domkyrkan för att ge bort min lägenhetsnyckel. (dvs tofflar runt för att slippa diskussion)
Avböjde kvällsutgång så jag åt en god paj istället. På kaffemuggen stod det: Du är snygg! Jag tog det som ett faktum och begav mig ut i uppsalanatten trots allt. Jag var inte tillräckligt snygg idag så jag åkte hem efter 5 minuter. Är inte det ett helvetes jävla nederlag. Att gå till ett ställe, inte ge det en chans, tycka alkoholen gör människor patetiska stå i ett hörn och sen gå mot det jag trodde var hemmåt men ändå hamna på dragarbrunsgatan. Det är jag som är en patetisk snigel som borde bo i en bivack i ett år för att sedan förstå ordet socials betydelse.
Cyklar hem och tror att det är så jävla synd om mig när jag har allt bra man kan tänka sig: Bra boende, bra vänner och bra familj. I-landsproblem! han pojken på tvn som hade tomma ögon och förlorat sina föräldrar var det faen så mkt mer synd om. Och nu svär jag utav bara helvete. Men jag måste det för att klara av att vara det snälla lugna sofia.
För att ondagen den 3 september inser jag att det inte tar 30 sekunder att hälsa på hannah.
Sist men inte minst för att jag fick en internetadress om webdating!!!!!
Äppelorgier i Uppsala
Faktum
Jag bor i Uppsala.
Jag läser en kurs om små folkgrupper i världen, och förväntas diskutera om vi är mer utvecklade än dom.
Jag läser denna kurs med människor som nyss lämnat gymnasiet och inte vet mkt om världen. Dessa personer som nyligen kommer från studentskivor och betyg vill jag ta i min famn och säga: Lille vän, Res,arbeta, bosätt dig i en bivack men plugga för faen inte nu.
Den delen av gruppen som inte består av yngre människor innefattar 50,60+are. En av dessa utmärker sig lite extra. En tant i silveråldern som dricker allderles för många folköl framför brasan. Hon sluddrar på äkta stockholmska och svänger sig med uttryck som Suveräänt! Henes tröja är fylld av svettfläckar och hon utsöndrar en frän cigarettdoft. Hennes framtidsplan heter psykolog. Trots dessa ofördelaktiga egenskaper kommer jag nog gilla henne.
Min lärare är en fröken, en sådan man hade i fösta klass. En av dem man skulle vilja ge ett rött äpple och sedan utbrista: Ge mig kunskap!
Idag har jag stormat runt på uppsalas gator i kläder som skär sig och en otyplig cykel. Min oförmåga att veta vart jag befinner mig gjorde sig påmind och jag gick gata upp och gata ner men hittade inte vart jag skulle.
Tillslut hittade jag engelska parken. Slår mig utmattat ner i biblioteket och knaprar högljutt på ett äpple och vädjar med min blick att jag söker en vän. Då ser jag Åsa som jag pratat ca tre gånger med i gymnasiet. Jag har idag lett av svår social brist och hojjtar i hela korridoren ÅÅÅÅÅsssaaa!!!!! Hon vänder sig om och därefter är jag på henne som en igel. När vi kommit fram till datorerna fattar jag hinten när Åsa hintar jaa,, här är dom i min kurs, med andra ord Gå sofia och skaffa dig egna vänner!
Men jag jobbar på det!
Jag bor i Uppsala.
Jag läser en kurs om små folkgrupper i världen, och förväntas diskutera om vi är mer utvecklade än dom.
Jag läser denna kurs med människor som nyss lämnat gymnasiet och inte vet mkt om världen. Dessa personer som nyligen kommer från studentskivor och betyg vill jag ta i min famn och säga: Lille vän, Res,arbeta, bosätt dig i en bivack men plugga för faen inte nu.
Den delen av gruppen som inte består av yngre människor innefattar 50,60+are. En av dessa utmärker sig lite extra. En tant i silveråldern som dricker allderles för många folköl framför brasan. Hon sluddrar på äkta stockholmska och svänger sig med uttryck som Suveräänt! Henes tröja är fylld av svettfläckar och hon utsöndrar en frän cigarettdoft. Hennes framtidsplan heter psykolog. Trots dessa ofördelaktiga egenskaper kommer jag nog gilla henne.
Min lärare är en fröken, en sådan man hade i fösta klass. En av dem man skulle vilja ge ett rött äpple och sedan utbrista: Ge mig kunskap!
Idag har jag stormat runt på uppsalas gator i kläder som skär sig och en otyplig cykel. Min oförmåga att veta vart jag befinner mig gjorde sig påmind och jag gick gata upp och gata ner men hittade inte vart jag skulle.
Tillslut hittade jag engelska parken. Slår mig utmattat ner i biblioteket och knaprar högljutt på ett äpple och vädjar med min blick att jag söker en vän. Då ser jag Åsa som jag pratat ca tre gånger med i gymnasiet. Jag har idag lett av svår social brist och hojjtar i hela korridoren ÅÅÅÅÅsssaaa!!!!! Hon vänder sig om och därefter är jag på henne som en igel. När vi kommit fram till datorerna fattar jag hinten när Åsa hintar jaa,, här är dom i min kurs, med andra ord Gå sofia och skaffa dig egna vänner!
Men jag jobbar på det!