dammtuss

Hur hamnade jag i en lägenhet i Runby tillsammans med ca 8 koskinkorvadrickande Finnar, en dansbandskarl med rosa slips och Lars-A? Tänkte jag igårkväll vid 21 tiden. Några timmar senare finner jag mig hoppsastegandes fram på vägen tillsammans med den hela glada skaran mumintroll. Vi skrattar och skojjar och jag känner mig lite av en accepterad åsna i en hästflock. Dom var så vänliga och gav mig en kortfattad uppdatering efter varje samtal på finska tex Nuuu pratar vi om snuus.
Vi tog det supersnabba tåget in till utelivet. Champangen flödade. Sen kom partytrixen fram. Som en yvig sätter kastar jag mig runt på dansgolvet i stora banor och tror jag förvandlats till ngn sorts kvinnlig motsvarighet till John Travolta. Jag moonwalkar fram emellan de finska grupperna som uppstod under kvällen.

Taxifärden ledde mig inte hem till mitt hus utan tillbaks till lägenheten i Runby där jag och malin crachade i säng och föll in i en djup dvala. Två timmar senare vaknade vi av ljuset i rummet. Äcklig och dan var jag dvs med en andedräkt som skulle få hela Lahtis invånare att dö som flugor av minsta pust, gårdagens klädsel, håret åt alla håll och med ögonsminket så långt ner från ögonen att jag med nöd och näppe inte klassas som en hocker. Jag och Malin ägnar oss åt städning av eländet i lägenheten under morgonen, sen äter vi frukost med lägenhetsinnehavarna.

Jag hoppades att hemresan från Rumby skulle gå smärtfritt och snabbt. Men int kåår det alltid som man tänkt. För bussar går sällan på söndagar så vi väntar en halvtimma. När bussen äntligen kommer sitter ingen mindre än min helyllevän där och det första malin kläcker ur sig när hon frågar hur det står till med oss är vi har inte duschat. Vilket får mig att sitta kluckande av skratt resten av resan och helyllevännen glöms lite. Mina sömnturstande ögon syns lyckligtvis inte genom mina glajjor.

Resultatet av gårdagen är i alla fall att jag går runt och hittar på små meningar på låtsasfinska i mitt huvud.